Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
v. Friesen: aiw’s historia.
för en hypotes. Från helt andra utgångspunkter har först
Vigfásson och sedermera äfven Brate och Beinius (litteratur
i NS s. 13) — de enda som underkastat sal med alla dess
brokigt skiftande litterära former i de nordiska språken en
ingående granskning — med öfvertygande motivering
kommit till samma mening, innan jag i en ny språkhistorisk
iakttagelse fann en bekräftelse därpå. — Ännu en sak bör
tilläggas. Kock säger Ark. XVII, 363: "Samtliga de
nordiska formerna (af sal, siäl, siol etc.) kunna i Norden hafva
utvecklats ur motsvarigheten till ett got. saiwala, äfven om
sannolikheten talar för att någon bland dem är låneord" *).
I samnordisk tid har sjal enl. Kock haft följande
flexion:
sg. n. a. *saiwul > *säwul > stil (s$)
pl. n. t 47Zl™\ > ******* > *sœwla* > sidan
Har jag fattat Kock rätt, så har enl. ofvan gifna skema
ai > äj innan w bortfallit före w. I samma uppsats s. 368
ger K. en förklaring af isl. ey ’alltid’ samt ngutn. sloygur
och snoy etc, som förutsätter att w bortfallit före ¾, medan
a{ ännu kvarstod och innan det ännu förenklats till a.
Denna förutsättning gäller jämväl för det utförligare
förklaringsförslag, som Kock framställer Ark. XVIII, 248. På
intetdera stället har K. anmärkt eller motiverat den olika
utvecklingen:
*saiwvH > *säwul men
*$naiwum > *snaium > *snceium.
Motsägelsen är knappast blott skenbar. Visserligen kunde
Kock kanske vara benägen att anta, att i *snaiwn ai ännu
kvarstod, sedan *snaiwe > *snawej och att från snaiwn ai på
nytt uppfriskats före antesonantiskt w, som därpå fallit före
u. Eller ock menar han möjligen, att i *saiwul w återin-
’) Den form, som enligt Kock snarast skulle vara lån, är enligt s. 864
fvn., fsv. sál.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
