Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. Friesen: aiw’s historia.
349
bror mor förblefvo af ett eller flera skäl icke minnesformer
utan ersattes med de systematiskt bildade broar rnoar; skor
gjorde däremot icke detta, därför att det var en fast
minnesform; det såväl som singularformen sko.
Af samma skäl ha fvn. fsv. minni (komp. af UtiU),
menn (pl. af macfr) bibehållet sig, under det att brunnr,
kinnr åter analogice återinfört -r. Samma är orsaken till
att i fsv. maper långt ner i tiden lefvat kvar, under det de
analoga och med visshet en gång existerande *bruàr o. s. v.
ersatts med brunder. — Jag återvänder till förhållandet hos
snior7 sior o. 8. v.
Om jag fattat Kock rätt, så vill han säga: vi finna, att
formerna sior siö, sniör sniös sniö, sliör sliö sliott etc.
allmänt lagts till grund för flexionssystemets ombildning hos de
ifrågavarande orden; det är på dessa former nybildningar i
äldre och nyare tid byggas; de måste sålunda vara de
ursprungliga och ljudlagsenliga, och det är följaktligen oriktigt
att förklara dem såsom uppkomna genom analogi. Det är
nu visserligen onekligt, att i litterär tid — altsedan de älsta
handskrifterna — formerna sniü-, stö-, sliö- o. s. v. inom den
grupp af ord, hvarom här är fråga, varit de fasta formerna,
minnesformerna, på hvilkas fasta grundval de öfriga
kasusformerna, som bleknat bort i språkminnet, nybygts. Så har
sióvar, snióvar, slióvan o. s. v. uppkommit. Men liksom
hvarje enskild menniskas minnesförråd är olikt hvarje annans,
óch liksom den enskildes minnesförråd varierar på olika
tider, så är en språkenhets gemensamma minnesförråd
af-vikande från en annan enhets och variabelt från tid till
annan. Det är därför icke apriori säkert, att det språkgods,
«om 1200 tillhör en nordisk språkenhets minnesförråd, gjorde
det äfven 800. Låt oss se till, om det fins något medel att
afgöra, hurudant förhållandet var hos de ord, som här äro
uppe. Hos skalderna från (800-) 900-talet och fram till
midten af 1100-talet äro endast stamformer af typerna snœ(-)
ARKIV FÖR NORDISK FILOIOGI XIX, NT FÖLJD XV. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
