Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
v. Friesen: aiw’s historia.
och snœu- belagda, de förra i slutljud och före konsonant,
de senare möjligen och omväxlande med snœ(-) i nämda
ställningar samt alltid före på vokal börjande ändelse. Yi egde
sålunda under tiden efter 800—900 och till c:a 1100 dubbla
flexioner,
sg. n. snœr samt *snœur *)
g. snœs *snœus
snœuar snœuar
d. snœue snœue
a. snœ *sn#¾
pl. n. snœuar snœuar
etc. etc.
Hvilka former äro nu de fasta och gemensamma i dessa
båda flexioner? Sg. g. snœuar, d. snœue, pL n. snœuar etc.
Kock själf anser, att med dessa som grundval formerna snœr
snœs snœ nybildats 2). Och denna nybildning hade som vi
ofvan sett ej kunnat ske, om de former som ersatts hade
varit minnesformer. Sådana voro däremot snœuar, snœue o. s. v.
Då nu formerna snœ-, sœ- äro mycket tidigt belagda såväl
inom öst- som vestnordiska språkområdet (i egennamn och
hos skalderna), så kunna vi tryggt säga, att snœuar snœue
etc. äro minnesformer redan i samnordisk tid. De äro de
former, som Kock kallar "de vanligaste" och sålunda af den
art, att man bör vänta, att de äro de ljudlagsenliga utlöparne
af ett äldre formsystem. Häri en stor betänklighet mot att
anse snœuar etc. ha ersatt samnord. *snauan, som jag ofvan
s. 344 åsyftat! Men än vidare! När Kock förklarar snior,
siór etc. som de "vanligaste" formerna, så är detta så långt
ifrån bevisadt af hvad han till stöd derför framhäfver, att,
om Superlativen skall innebära en jämförelse med de öfriga
formerna inom paradigmat under tiden 800—1100, påståen-
1) Jag inbegriper under denna form senare öfvergangsformer till
snior: *8neur etc.
2) Kock tvekar också icke, trots att han betonar stö-, smö-formernas
egenskap af "de vanligaste", att anse dem högst labila, då det gäller att
fðrklara äfven andra vexelformer som snoy och sniär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
