Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Kock: Nord, ordforskn.
gels ordbok (1712): "Ottu vel ote o: arla, bittida" men ottumål
"morgonward".
I överensstämmelse med ovanstående böra kanske också
fattas t. ex. fsv. synaman syneman: synneman BtFH (1507),
fsv. time: timmeglas TK., timmelega SD YI (1349, gammal
avskr.), fht. mht. reinifano, reinefane (nysv. renfana) : ä.
nysv. rennefahna Janna Linguarum (1640) nr 133,
ränne-fahna ib. nr 136, nysv. tvina, tvinsot: ä. nysv. twinnesoot
ib. nr 311.
Yäxlingar sådana som nysv. fatabur med a i
penul-tima : ä. nysv. fatebur med e i penultima har jag i Sv.
landsm. XIII nr 11 s. 12 ff. så förklarat, att fsv. fatabur
uttalades dels såsom två ord (f åta bur med levis på ultima
av fata), dels såsom ett ord (fatabur med levissimus på
andra stavelsen); fsv. f åta bur representeras av nysv. fatabur,
men fsv. fatabur av ä. nysv, fatebur. I harmoni härmed är
nysv. likaväl med k: fsv. likkawæl med kk etc. att förklara.
Lika väl kan ännu uttalas med två fortis-akcenter och med levis
på ultima av lika. Yid uttalet fsv. likavål med en fortis och
levissimus på penultima uppstod däremot likkawæh Påvärkan
från de enkla orden har naturligtvis ofta också spelat en roll1).
Yare sig nu att koppofunder ursprungligen havt kort
eller långt vokalljud i första stavelsen, borde ^-ljudet således
*) Jag fäster i detta sammanhang uppmärksamheten på ett annat slag
av konsonantförlängning i svenskan. När i ett ord, hvars första stavelse
slutar på vokal, och hvars andra stavelse börjar på kort konsonant, fortis
överflyttas från andra till första stavelsen, så förlänges (åtminstone ofta)
den mtervokaliska konsonanten, t. ex. mnt. bl tiden, fsv. bitidha : bittijden
HSH (1507), bittid(h)a MB II, nysv. bittida, bitti — Weste rädisa (och
rä’disa) : nu rä’ddisa (och ra’disa, rädisa). Jag förklarar
konsonant-förlängningen på samma sätt i isl. ällJcr fsv. ältker (c *aiWlcR Kock i Beitr.
XV, 258) : allic allict VML, fsv. bit al a (jämte betala): bittala SDns. I (1401),
FM (1513), bittalath SJ (1478), bittalan "betalning» SJ bis (1472, 1473),
bittal-ning SJ flera ggr., ä. nysv. SpettälsJcen "spetälskan" Berchelt: Om
Pestilent-zien och hennes Orsaker (1589) D 3 s. 2, spettelslca Janua Linguarum nr 316
(jmf. akcentueringen spetál "hospital" hos Weste), fsv. bilæte, nysv. beläte. ä,
nsv. bäläte : fsv. billæte Bir III, ä. nysv. bällete Brahe Krön. (c. 1585).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
