Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Anmälan.
103
Die alt- und neuschwedische accentuierung unter
berüchsich-tigung der andern nordischen sprachen von Axel Koch (■= Quellen
und Forschungen zur Sprach- und Culturgeschichte der germanischen
Völker, Herausgegeben von Alois Brandl, Ernst Martin, Erich
Schmidt. LXXXVIL Strassburg. Karl J. Trübner. 1901. XII
+ 298 s. 8:o. Pris 31 7: 50) x).
En kort självanmälan må vara mig tillåten.
Om man i ett sammanhang vill behandla de fornnordiska
och de moderna nordiska språkens akcentuering, torde det vara
lämpligt att taga den svenska akcentueringen till utgångspunkt.
Nyisländskan, som annars i många avseenden segt vidhållit
forn-språkets karak tär, intar, livad akcen tueringen beträffar, en mycket
modern ståndpunkt, framför allt däri, att de två skilda
akcentue-ringssystem (enstavighets-akcentuering samt två- och
flerstavighets-akcentuering), som användes på samnordisk tid, sammanfallit.
Detta är ock händelsen i färöiskan. Danskan använder visserligen
alltjämt två akcentuerings-system, men deras karaktär har i detta
språk i hög grad förändrats (den för danskan så karakteristiska
stöten är oursprunglig och. torde hava uppstått på 1300-talet).
Norskan och svenskan hava trognast bevarat fornspråkets
akcen-tuering. Men då den samnordiska akcentueringens sukcessiva
utveckling under svenskans olika perioder blivit ganska detaljerat
undersökt, men detaljerade undersökningar icke föreligga för
norskan, så är det ändamålsenligt att lägga den svenska
accentueringen till grund för framställningen.
Ehuru jag i denna min skrift gjort detta, torde den dock
kunna betraktas såsom en framställning av de nordiska språkens
akcentuering över huvud. Jag har tänkt mig, att den kunde
brukas vid universitets-studier.
I stor utsträckning har jag havt tillfälle använda förut av
mig gjorda undersökningar, särskilt min skrift Svensk akcent
I—II (1878—85), men även åtskilliga efter dess fullbordande (1885)
av mig eller andra senare publicerade skrifter över detta och ber
släktade ämnen. Då nu Die alt- und neuschw. accentuierung
meddelar även förut icke publicerade resultater, så innehåller
den synnerligen mycket, hvilket icke finnes i Svensk akcent I—II,
liksom omvänt denna sistnämnda skrift i detalj redogör för en
Förut anmäld i Deutsche Litteraturzeitung 1901, 2398—2401 av G.
Neckel; i Museum IX, 179—184 av B. O. Boer; i Tidsskrift for Filologi. B.
Bække. X, 78—81 av Marius Kristensen; i Revue critique 1902, I, 118—120 av
A. Meillet; i Indogermanische Forschungen XIII, Anzeiger s. 54—50 ay
Marius Kristensen; i Literarisches Centralblatt 1902, sp. 1689 av-bh-; i
Modem Language Notes 1892 Vol. XVII, 511—517 av W. H. Carpenter; i
Anzeiger für deutsches alter tum u. deutsche litt. XXVIII. B2;-3—329 av Andreas
Heusler.
ARKIV FOR NORPISK FILOLOGI XX, ISY FÖLJD XVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
