- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonde Bandet. Ny följd. Sextonde Bandet. 1904 /
135

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135 Hunger land: Zur Vøl s.- u. Nifl.-sage.



Aslaug: Sitja vei Sivi tj ar

vals á borgar hplsum;
bpl’s þat, hefr of hafnat
hrafn Sigurdar nafni;

blåsa nýtinjótar
nás i spån at hánum,
ofsnemma lét (Minn
álf valmeyjar deyja.

B. bpl er þat hefir um Fas, Opb. 4. blåsi Fas, Opb.

Constr. u. erkl.: [Veidivitjar vals1 sitja a [borgar heisum2,
bpl es þat, hrafn hefir of, hafnat nafni Sigurdar3; [nýtinjótar nås4
[blåsa i span at hánum5, Odinn lét [álf valmeyjar6 ofsnemma deyja.

1. venatores caesorum hominum (Lex. poet. 861), poet. umschr.
flir "raben". 2, ’Hals der burg’ poet. umschr. für ’mauert 3.
Sigurd r ormr i auga, der sohn Ragnars u. Åslaugs. 4. "strenui
abusores cadaveris", (Lex. poet. 608), poet. umschr. flir ’raben’.
5. Die redensart "das horn nach jemandem blasen" bedeutet nach
F. Jonsson: "at skyde en hvid pind efter" ("jem. nachpfeifen");
F. Jonsson übers. (1. c.): "Ravnene behøver ikke at vænte på ham
(mere)". Rafn übersetzt: "Over ham dygtige mænd i
dødningehornet blæse", und G. Yigfnsson unbegreiflicher weise: "Blow,
gentle winds, on the chips of his funeral pile". 6. "Elbe der
Walküre" poet. umschr. für ’krieger’, ’held’.

Übers.: Die raben sitzen auf den burgmauern, ein Unglück
ist das — der rabe hat den namen Sigurds (d. h. den träger des
namens) vermisst; die raben können ihm nachpfeifen, allzufrüh
liess Odinn den kri eger sterben.

Þás geirhrídar gnúSi
grand hvast, ok Sugandi.

Constr. u. erkl.: Ek ok Súgandi1 Þótta seggjom fyrr hæfr at
[Hrotta hreggvindi2, þá es hvast [geirhridar3 grand gnúdi.

1. Sugandi, held der Grettissaga. 2. Hrotti (== ’der
stos-ser’) d. i. Fáfnirs schwert (SnE I 356), dessen stürm ist der ’kämpf.
3. ’Speersturm’ poet. umsehr. für kämpf.

Übers.: Ich und Sågandi schienen früher den männern
tüchtig zum gefechte, wenn der unheilvolle kämpf heftig tobte.

1) Nach Finnur Jonsson (Litt. hist. II 751) sind die verse
wahrscheinlich unecht.

2) G-rettiss. ed. E. O. Boer (Altnord. Sagabibi. VIII).

3) Jon I>orkelsson: Skýringar á visum í Gorettis s^gu, progr. von Reyk-

javik 1871.

Yerse der Grettissaga (13—14 jh.) 1).
106. Text: SB VIII 20 2).

Constr., erkl. u. übers.: JÞ skýr. 4 3); SB VIII 20.

íÞóttak hæfr at Hrotta
hreggvindi fyrr seggjum,

107. Text: SB VIII 66 2).

Constr., erkl. u. übers.: JÞ skýr. 10 3); SB VIII 66.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1904/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free