Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223 Sjöros: Nasal-vok. i da. in skr.
I, II: tanmaurk, tanmarkar, uan, tani *). Jællinge-inskrif-
terna stå på ett öfvergångsstadium, som synes af den bevarade
nasaliteten i sina. — Nasalerna m och n äro, för såvidt man
får döma af de fåtaliga exemplen, likställda: Tryggevælde har
klamulan 2) och Sæddinge minuksamR. — Den förra stenen
har ännu ett egendomligt bruk af i þai (= paiw). Häruti
delar jag fullkomligt Wimmers åsikt (D. R. II, sid. 394):
kan ej beteckna nasalitet, då a i stain i denna och äldre
inskrifter (t. ex. Helnæs) tecknas utan brukas väl för
att utmärka, att nasalen utelämnats, hvilket naturligtvis var
ovanligt i detta ord, då det ju i regeln skedde blott framför
homorgan klusil. Så är ock här fallet, ehuru klusilen hör
till det följande ordet, som är batri. — Yi få sålunda här
en regel, som afviker från den motsvarande för a i infortis
ställning: då vokalen a i fortisstafvelse följes af
nasal, är den nasalerad 3).
Då a blott föregås af nasal, tecknas det
alltid .p, äfven i fortis ställning, t. ex. Gunderup: mak
(= mag), likaså i de 6 öfriga fallen, utom i Nörre
Nærå-in-skriftens ni^ut. Detta utläser jag med triftong 4), och då
inskriften tydligen är gammal (r bevaradt efter t), anser jag
*) Beroende på inskriftens ungdom (ofvan sid. 220) är äfven
Sjælle-stenens laga, om det är att utläsa langa. Som Wimmer påpekar (D. R. I,
sid. 146), kan man äfven läsa laga.
2) Jag utläser detta utan tvekan gl ymulan, icke glåmulan som
Wimmer med frågetecken föreslår alternativt i D. H. II, sid. 894 (jfr. Noreen,
Altschw. Gr. § 67, 2 och Gesch. d. nord. Spr.2 § 51, 8), men med fullkomlig
säkerhet i Runenschr. sid. 201.
3) Denna regel iakttages äfven på de i D. R. I upptagna skånska
runstenarna. Hællestad II har visserligen inf. stat«*., hvilken form jag anser
bero på, att runorna J^ och omkastats; jfr. Fleinlöse: statR, Ars: s tanta.
Att js, j. stata icke kan beteckna verklig nasalitet, såsom Wimmer med
tvekan förmodar Runenschr. s. 201, framgår ju redan däraf, att nasaleringen
knappast varit bevarad hos ett infortis-a, efter hvilket nasalen bortfallit,
om den i samma ord varit försvunnen hos fortis-a, efter hvilket nasalen
kvarstod. Jfr äfven framställningen sid. 215 not 1.
4) Jfr Pipping, Förhand!, vid 6:te nord. Fil.-mötet sid. 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
