- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonde Bandet. Ny följd. Sextonde Bandet. 1904 /
261

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Ljudförb. aiw.

261

vergessen des ersten endes oder anfanges, d. h. nur noch von der
lage des gefährdeten, nicht mehr von dem thun des gefährdenden,
von dem das ganze ausgieng". Överväger man denna
betydelse-utveckling inom ett och samma språk, inser man ytterligare, huru
oberättigat det är att med v. Pr. till följd av betydelsen vilja
etymologiskt skilja ags. wåwa etc. och isl. vg.

Till belysning av den mera passiva och den mera aktiva
betydelsen "fara" hos ett och samma ord (franska dang er) anför jag
dessutom från Littré II 951 sp. 2 st. 2 följande: "Le danger de
cet homme signifiant le danger que court cet homme ... Mais, au
sens actif. ..: le danger des mauvaises doctrines signifie non pas
que les mauvaises doctrines sont en péril, mais qu’elles causent
du peril".

v. Fr. påstår emellertid, att isl. v$ även skulle betyda "res
mira". Denna uppfattning har uttalats av Egilsson, men — väl
att märka — den har icke antagits av de senare lexikograferna
Fritzner, Vigfússon eller Gering. Jag bestrider, att bet. "res mira"
påvisats för isl. vg. Egilsson anför tre ställen, där vg skulle hava
denna betydelse. Det är emellertid uppenbart, att bet. "skada,
olycka, fara" passar mycket bättre både H. 36 (= Hkr. ed. Fi.
Jonsson I s. 150 pafs vg Util, at..) och FMS. VIII, 350 v. 1. 14.
Det enda ställe, som ens är diskutabelt, är det tredje = HH. II 41:

þat er lítil vá

þótt luþr þrumi.

Härom yttrar v. Fr. NS. 10: "Det ger uppenbarligen en föga god
mening att, som ännu Gering Glossar2 gör, öfversätta: ;;das ist ein
kleines ungliick", hvilket skall betyda så mycket som "das hat
wenig zu bedeuten’". När v. Fr. klandrar denna Gerings
översättning, har han tydligen icke beaktat, att en likartad
betydelseutveckling föreligger i ty. gefahr. I DWb. sp. 2067 heter det
nämligen under gefahr: "es is e leichte g f ar "das schadet nicht
viel, hat nichts zu bedeuten" (bairisch). Då nu v g annars betyder
"olycka" (icke "under"), och detta är fallet just i uttrycket vó Util
i Hkr. anf. st., då vidare i HH. översättningen "det har föga att
betyda" giver fullt tillfredsställande mening, så bör man tydligen
översätta i fråga varande ställe i HH. just så, som Gering gjort,
och ej för detta enda ställe antaga en annars icke för vg uppvisad
betydelse. Men eftersom isl. v g icke betyder "under", så falla
naturligtvis v. Fr:s på detta antagande byggda yttranden s. 339.

v. Fr. synes för sin teori även lägga en viss vikt på att det
nynorska vaa antagit betydelserna "frygt, ængstelse" och "tvivl,
uvished". Men det harmonierar utmärkt med min uppfattning, att
isl. vg "fara" fått just dessa betydelse-utvecklingar. På likartat sätt
har ju ags. fér "(a sudden) danger" i engelskan (fear) kommit att
betyda "fruktan", och fht. fåra "naehstellung, gefahr" motsvaras av
det mnt. våre "furcht, angst"; jmf. även det till svenskan lånade
verbet befara "frukta". Till betydelse-utvecklingen i vaa "tvivl, uvis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1904/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free