Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 266 Kock: Ljudförb. ai w.
: fsv. ä ^alltid" (jmf. om dessa två sistnämnda ord Kock: Ark. nf.
XIV, 232 f.).
Såsom nämnt har v. Pr. ingen plats för övergången aiw >
äw i sin teori.
Vi övergå till växlingen sniór : snær : sniår etc.
Enligt min åsikt utvecklades, såsom nämnt, urno. *snaiwaR
ljudlagsenligt sålunda :
s g. sniår pl. * snåvar
*sniós *snáva
*snåvi *snœium
snió *snáva
Enligt v. Fr. däremot på följande sätt:
sg. n. *snøyr a. *snøy
g. *snøys pl. n. snévar
d. snévi etc.
Såsom stöd för den av mig antagna ljudlagsenliga
övergången *snaiwR > *snceiwR > *snœwR > *snéuR > sniór anförde jag
bland annat förhållandet i f ht. och fsaxiskan:
fht. isl.
nom. snéo, séo nom. sniór, siór
pret. spéo pret. spió
Mot denna jämförelse opponerar v. Pr. sig s. 345—7.
Han menar, att ett främmande språk, blott kan vara
vägledande (ej bestämmande) vid undersökningen av ljudutvecklingen
i de nord. språken.
Detta är alldeles riktigt, och jag anser mig hava anfört
mycket goda grunder för i fråga varande ljudutveckling från de nord.
språken själva.
Vidare anser v. Fr., att parallelismen mellan fht. och isl.
skulle finnas (ej i värkligheten, utan) endast på papperet; detta
skulle (menar han) framgå redan av utvecklingen fht. snéo > nht.
scJinee, fht. séo > nht. see och dessutom därav, att o i fht. efter
medlet av 800-talet förlorats i sné\o\, sé[o\, spé[o]y under det att
man i Norden fick snior etc. med stigande diftong.
Blott i förbigående anmärker jag, att en fordran att man ej
skulle få jämföra de germ. fornspråken, ifall icke likheten
kvarstår i de moderna språken, skulle leda till de underligaste
konsekvenser. Skulle man t. ex. ej med rätta kunna säga: "germ. i
kvarstår såsom i både i fnord. språk (iss) och i ags. (is)", ehuru
det numera i det nordiska literatur-språket heter is, men på
engelska ais (ice)?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
