Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Ljudförb. aiw.
271
upptar v. Fr. NS. s. 37 ett "nno. frøy ’frugtbar’", men NS. s. 26
uttalar han sig t. o. in. själy tveksamt om detta ord, när det
heter: "Från samnord. *fr øyr utgår väl 1) ock nno. dial. frøy adj.
= fræv ’tjenlig til sæd..."’. Med detta nno. frøy förhåller det
sig på följande sätt. Under adj. fræv "frugtbar, som har spirekraft
el. er tjenlig til sæd; om korn og frø" anmärker Aasen: "i [-Nordland]-] {+Nord-
land]+} derimod frøy, som inaaskee er et andet ord". Följande sida
(194) yttrar han sig något annorlunda: "frøy adj. 1) tjenlig til
sæd, spiredygtig (—fræv) Nordi [and]. Ogsaa: frugtbar. Bit frøytt
land. — 2) saftrig, trivelig, stærkt voxende; ogsaa: skjør, sprød;
Om træer Helg[eland]. I denne betydning maaskee for fr øyd, jf.
fraud, frøy da, frøyden". Aasen har (liksom för övrigt v. Fr.) varit
tveksam om huruvida icke nno. frøy i alla sina betydelser
uppstått ur frøyd, i hvilket fall det hör i hop (icke med isl. friór,
utan) med no. fraud etc. Samhörigheten av nno. frøy och fraud
etc. bestyrkes av följande förhållanden. Nyno. fraud, även uttalat
frau, f. betyder "1) skum, fraade, 2) fedme, frodighed, saftrigdom"
(Aasen). Därur är avlett nyno. fraudig "frodig, saftrig; om
væx-ter; ogsaa: fed, kjødrig, trivelig" (Aasen). Med 2-omljud har man
frøydig "frodig" (Helgeland, Ross) och frøyden, som betyder icke
blott "skjør", utan också "frugtbar, fed; om jord" (Ross).
Sistnämnda betydelse av frøyden är ju alldeles densamma som hos det
diskuterade frøy "frugtbar" {Eit frøytt land), och frøy "tjenlig til
sæd, spiredygtig" står till sin betydelse mycket nära fraudig
"frodig, saftrig; om væxter" samt frøydig "frodig". Då nu i norska
mål d mycket ofta förloras (t. ex. i frau[d] "fedme, frodighed"),
så hör adj. frøy etymologiskt tillsamman med frøydig etc., ej med
fræv. Nyno. frøy utgår alltså ur diskussionen om ljudgruppen aiw.
Det är emellertid högst tvivelaktigt, om øy-
(oy-)vokalisa-nen är gammal ens i alla de tre återstående av v. Fr. anförda
moderna dialekt-orden med denna diftong: nygutniska sloygur "slö",
snoy "snö"; subst, froy {frøy) "frö" i nygutn. och i östsvenska mål.
Redan Hultman har i Ark. nf. XIII, 218 förmodat, att oy i
nygutn. snoy, sloygur beror på ljudsubstitution. Själv anför v. Fr.
NS. s. 25 flera exempel på att man i gutniskan vid lån av ord
med o-ljud från svenska eller danska riksspråket låtit detta
ersättas (ej av diftongen øy, såsom vanligen sker, utan) av diftongen
oy, t. ex. sv. sova : ngutn. soyva, sv. rora : ngutn. royra, nda.
grønsvær, nsv. dial. grön svär: ngutn. groynsvärd etc.
Att froy Cfrøy) "frö" har gammalt oy {øy), blir troligt därav,
att ordet har tämligen stor geografisk utbredning öster om
Bottniska viken och Östersjön (ib. s. 26, Kock i Ark. nf. XIY, 247).
Om man nu i gutniskan sedan gammalt hade froy "frö", så ligger
den förmodan mycket nära, att detta enstaviga ord med oy (rspr.
frö: gutn. froy) vållade, att o-ljudet i de enstaviga riksspråks-
1) Spärrat av mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
