- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonde Bandet. Ny följd. Sextonde Bandet. 1904 /
370

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

Lindroth: skägg. 867

Dit höra: nyno. diaL skegi, belagt som ortnamn på
Shetlandsöarna (se J. Jakobsen, Aarbøger II. række XVI, 146).

no. dial. skægge, m. = skag ge Ross, se ovan.

Denna form har fått sitt gg från óbl. kasus, varemot
föregående ord är den judlagsenliga nomin. Paradigmet är
judlagsenligt skegi, skeggja etc.

sv. Skägga, egendom å Yärrndön i Stockholms skärgård,
omfattande öns nordvästligaste udde. Ordet förhåller sig till
skag såsom de likaledes från samma trakt bekanta grynna t
grund, snyta Rietz: snut etc. se Hellqvist Ark. VII, 48 ff.

Troligen icke hithörigt är

sv. Skägganäs {Skäggenäs), ’en 5 km. lång, 3 km. bredy
till stor del skogbevuxen, men i övrigt väl odlad och
bebyggd ö i Kalmar sund; S. sammanhänger med fastlandet
jenom ett smalt näs’ Nord. Fam. Om ordet hör hit, har’näs’
tillagts, sedan ordets betydelse icke mer var levande; vi skulle
då däri ha att se en tautologisk sammansättning. Sannolikt
är dock ordets första led mansnamnet Skägge (som
naturligtvis också hör till denna ordgrupp, men som är en avledning
av ’skägg’ och således icke har någon plats i denna
materialsamling), vilket ingår som första led i eri mängd ortnamn
på -sta(d), -by, -hol etc.; se registret i Dipl. Suee.
Skœggia-nms finnes nämligen redan belagt år 1507 *) (Styffe, Bidrag
till Skandinaviens historia 5, 168), och det tyckes förringa
möjligheten av en tautologisk sammansättning.
II. S&ög-.

:lcsko%o- 2) möter i:

isl. skógr, sv. rspr. etc. skog ’vidsträckt mark, beväxt
med träd’ Dal.; ’tät samling av växande träd’ Sund.

*) Inför detta faktum är det betydelselöst och säkerligen beroende på
ett. misstag, att Linnæus, på kartan till sin 1 Öländska och gotländska resa1
an jer namnet som Skr aggenäs.

2) Från urgerm. ståndpunkt måhända riktigare då hithörande

ord, såsom isl. gen. sg. skogar (jämte skogs) jör sannolikt, ursprungligen
varit «e-stam. Anm. vid korrekturläsningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1904/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free