- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonde Bandet. Ny följd. Sextonde Bandet. 1904 /
371

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

379 Lindroth: skägg. 867

867

Den sfär, inom vilken betydelsedifferenserna hos
ovanstående ord ligga, är, som synes, ganska trång. Man skulle
kunna särskilja väsentligen två olika betydelser.

1. Utskjutande, framspringande udde. 2. Något
växande, som höjer sig över omjivningen. Båda dessa betydelser
låta förena sig i en jemensam grundbetydelse, nämligen
’springa fram, skjuta upp över eller fram över omjivningen’.
Differensieringen emellan de båda ovan anjivna betydelserna
har aldrig varit fullständig, som synes därav, att betydelsen
2 påvärkat betydelsen 1, så att dithörande ord oftast beteckna
speciellt ett med skog bevuxet näs, skogklädd udde. Att
redan tidigt roten använts speciellt om växtlighet, som höjer
sig över omjivningen, tyckes visas av det ur parallelroten ie.
*kak- bildade isl. hage c ie. Hakån-, som av Noreen Urgerm.
Lautl. s. 204 förts hit, och som, om detta är riktigt, måste
hava jenomgått en betydelseutveckling analog med den i ’skog’.

Den grundbetydelse, som jag ovan visat tillkomma roten
urg. ’-Viag, och varur alla de speciella betydelserna
utvecklats, synes mig utan svårighet kunna spåras i isl. skegg, sv.
skägg, som jag således i likhet med Schade återför på ett
urg. *ska%ia- och anser ursprungligen hava betytt ’det
hår-bevuxna, framskjutande partiet av mannens ansikte7; båda de
ovan anjivna speciella betydelserna hos roten finnas kanske
här förenade, så att ordet ursprungligen betecknat såväl
hakan som dess hårbeklädnad. Yad ordets bildning beträffar,
så anser jag ovisst, om det är att anse som prim är bildning
till roten eller som en avledning av skag, n.; att det förra
alternativet är möjligt, visa ord som isl. sker, n. skär < urg.
*skaria- till \/ ie. *sker- ~ *skor- och isl. hy, n. hy c urgerm.
*hu-ia till V ie. (s)ku- ’betäcka’ (se Hellqvist Ark. VII). Vad
det senare alternativet beträffar, så finnas ju avledningar på
-ia- till subst., i vilka någon bestämd med avledningen
förbunden betydelseskiftning ej kan spåras (1. c.). Måhända
talar ock den omständigheten, att båda substantiven äro spe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1904/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free