- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonde Bandet. Ny följd. Sextonde Bandet. 1904 /
372

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

Lindroth: skägg. 867

ciellt nordiska, för att de stå i ett närmare samband; jfr även
skag ~ Skägg a ovan.

Jenom att hänföra ’skägg’ till denna ordgrupp, blir det
ytterst lätt att förklara de olika betydelser av detta ord, som
speciellt i dialekter finnas; att fatta alla dessa såsom
beroende på en slags betydelseöverföring från den vanliga
riksspråkliga betydelsen, som man med Noreens etymologi blir
tvungen att jöra, synes mig vara att förutsätta en väl livlig
fantasi.

De betydelser utom den av ’hakans hårbeklädnad1, vari
ordet förekommer, äro följande:

1. I sammansättningen sv. takskägg, da. tag-skjœg =
’den nedersta, utöver väggen skjutande delen av ett tak’
Sundén.

2. Som sv. sjöterm = ’trästycken, som äro fastbultade
vid förstäven och uppbära galjonsbildeir Sundén.

3. ’Dropplist under fönster’ Rietz.

4. ’Fluster på bikupa’ Rietz.

Alla dessa betydelser tyckas otvunget förklaras ur den,
som jag ovan visat tillkomma ]ii\vg. *ska%. Om redan detta
i hög grad talar till förmån för ordets hithörighet, så ligger
dock det absolut avjörande beviset i materialsamlingen ovan.
Ty om man återför isl. skegg på ett urg. *skaiia-} blir det
nödvändigt att skilja det från ags. sceacga, m. ’the hair of
the head’ och sceacged ’håving hair on the head; shagged’,
vilka måste gå tillbaka på en rot med urg. -g. Att anse
dessa ord som lån från nord. språk, synes man mig sakna
allt berättigande till, så mycket mer som ags. sceacga har en
i någon mån avvikande betydelse från isl. skegg, och det ord
varmed det formelt är identiskt, nämligen no. dial. skagge,
såsom ovan synes, har en helt annan innebörd.

Uppsala sept. 1902.

Hjalmar Lindroth.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1904/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free