- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
97

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett par ordbildningsspörsmål i
fornnordiska språk.

I. Om adverbi&l-ändelsen -/«•

Som bekant använda de fornnord. språken i stor
utsträckning adverb så väl på 4a som på 4ika {-liga), t. ex«
isl. fsv. harpla ’mycket’: fsv. harplika ’hårt, våldsamt1 men
även ’mycket’, isl. harpliga ’häftigt’. Liksom harpla och
harp-lika {harpliga) uppenbarligen höra tillsamman med adjektivet
har pr, så hava även annars dessa bildningar på -la och på -lika
{-liga) ofta utgått från ett och samma alltjämt i fornspråket
använda adjektiv.

Spörsmålet är: i hvilket förhållande stå dessa
bildningar på 4a {harpla) till bildningarna på -liga {harpliga) i
isländskan?

En annan fråga sammanhänger oskiljaktigt härmed: äro
adverben på -liga {harpliga etc.) i isländskan egentligen
identiska med adverben på -lika Qiarplika) i fornsvenskan, eller
bör man söka olika upphov för dessa två bildningstyper, och
då naturligtvis även för motsvarande adjektiva bildningar på
-ligt {dagligr) i isländskan och på -liker {daghliker) i
fornsvenskan?

Olika svar hava givits på dessa spörsmål, och
spörsmålen äro tydligen av stor vikt, eftersom så väl adverben på
4a och -lika {-liga) som ock adjektiven på 4igr och 4iker
spela en mycket stor roll i språket.

För den omedelbara språkkänslan ter sig harpla
obetingat såsom en förkortning av harpliga (liarplikd).

Detta är också den gamla uppfattningen bland filologer,
och den företrädes t. ex. av Sievers i Beiträge Y, 475 ff.
Närmare bestämt, anser Sievers, som från skaldespråket
samlat åtskilliga adverb på -to, att utvecklingen från harpliga

ABxnr rös ioibiii filologi xxi, mr v5u» sm 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free