- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
118

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

Kock: Ordbüdningsgpörgmäl.

Ytterligare erinrar jag om uppkomsten av bestämda
formens dat. pluralis i isländskan (och fornvästgötskan), alltså
om former sådana som böndunum (av bándi). Det äldre *bonr
dum-inurn blev bondumnum, som genom assimilation av mn
till nn i relativt oakcentuerad stavelse övergick till
*bondm-num, senare bondunum. Detta (eller ungefär detta) är den
sedan gammalt antagna utvecklingen, och den har av mig
särskilt motiverats i Ark. nf. IX, 185 ff. (jmf. ock redan
TfP. NR. Vm, 301)’).

Det synes mig vara i synnerligen god harmoni med
ovan omtalade förhållanden, när jag antager, att t. ex.
kaupunautr uppstått ur ett äldre *kaupum nautr i uttryck sådana
som hann es kaupum nautr minn ’han är min kamrat
beträffande köp; han är min handelskamrat’ eller vér erum
kaupum nautar ’vi äro kamrater beträffande köp; vi äro
handelskamrater’ ’).

’) I AisL gr.» § 268 anm. 2, § 462, 2 (jmf. ock § 267 anm. 6)
framställer Noreen, anslutande sig tiU en av Lidén i BB. XXI, 107 ff. uttalad
mening, med tvekan den åsikten, att böndunum skulle hava uppstått ur
*bðn-dumum, detta ur *böndummum, som i sin ordning uppstått ur böndumnum
C *bðnduminum. Jag kan ej ansluta mig till denna uppfattning. Dels är
förklaringen aUt för komplicerad, dels strider den, såsom jag a. st s. 187
framhållit, mot utvecklingen av isl. kompositum vélfimni ’konstfärdighet’.
Genom assimilation av mn till ti» i den relativt oakcentueradø senare
kompositionsleden blev nämligen vélfimni med fortis på första stavelsen till vél~
finni. När vilfimni fakultativt kvarstår, beror det antingen på
akoentuerin-gen vilfi’mni med fortis på andra stavelsen eller på inflytande från
adjektivet fimr ’rask9, av hvilket även det nära besläktade vélfimi ’konstfärdighet’
bildats. Noreen nödgas att etymologiskt skilja de synonyma orden vélfinni
{vélfimni) och vélfimi. Den av mig hyUade åsikten om dat. pl. böndunum
bestyrkes mycket kraftigt även av den här nedan givna förklaringen av ord
av typen kaupunautr.

9) I ’Vejledning til det islandske eller gamle nordiske sprog1 (1811) s.
179 ff. yttrar Bask: "I andre endelser end nom. (med bortkastet kjønsmærke)
og gen. bruges ikke at sætte de første dele af et sammensat ord, mod
mindre man vilde regne det for at komme af hensynsendelsen i flert paa um,
naar den første del ofte endes paa u, saasom: månudagr (og mánadagr)
mandag, føruncyti rejseselskab; man siger ogsaa heller mátulegr end
måta-legr, o. fl." Bugge anser i festskriften till Unger s. 21, att denna Basks
antydning "har med rette ingen anklang fundet". Huru Bask egentligen tänkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free