- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
121

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Koek: Oidbüdningsspörsm&l.

121

pingmautr ’person som hör till samma ting’, väl
egentligen ’kamrat beträffande tingssammanträden’ (*pingum nautr).
Fsv. använder pingunøti n. ’en landsträcka hvars invånare
hava gemensamt ting’. Jmf. dat pl. i t ex. uttrycket komm
fyrirbiópum vér... at veita atdrátt til slikrar únytiu (ai
menn taka konur mep her/angi, naupgar) mep veiølum, pingum
epr Qprum hlutum... Fritzner* översätter här pingum med
’forsamling, sammenkomst af mennesker til en forhandling,
et foretagende eller i anden lignende anledning’. Jmf.
dessutom att gen. pluralis pinga- ingår i isl. pingamaþr, son}
av Fritzner anses vara synonymt med pingunautr prests ’en
af prestens sognefolk’, och som dessutom betecknar ’en af de
til pingmmnalip hørende mœnd’, och vidare att gen. pl. pinga
även användes i fsv. pinganøte DL., som är synonymt med
det till pingunautr hörande pingunøte ’tingssällskap’. Björn
Haldorsen upptager pinganautar ’sognefolk’.

yrkiunautr ’arbetskamrat’ < *yrkium nautr ’kamrat
beträffande arbeten’. Yrki ’arbete’ användes i dat pL i Am.
hggum vér halft yrkium.

skuldmautr översättes av Bugge ’en som staar i saadant
forhold til en anden, at den ene har noget til gode af den
anden; baade om kreditor og debitor’. Då pluralis av skuld
brukas i sådana uttryck som sktddum hårfinn ’gjœldbunden’
Heilag. II; mep miklum ok stórum sktddum LandsL V; kunna
prestar gera sktddir vipr leihmenn DN. Y, så har
skuldu-nautr uppstått ur *skuXdum nautr. Det är även att beakta,
att skuidanautr i Landsl. Y användes såsom synonym till
skuldunautr.

Andra komposita på -unautr hava uppstått därigenom,
att en dat singularis på -t* sammanvuxit med det följande
nautr:

sgktmautr ’en person med hvilken man har en sak’, d. v. s.
’motståndare, vederdeloman’. Till följe av ordets betydelse
är det mindre troligt, att det uppstått av dat pluralis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free