- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
133

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182 Hellquist: Myt. bidrag.



fall, där den uppträder; se förf. Ark. 7: 153 följ. Här fästa
vi oss närmast vid dess förekomst i personnamn, hvarpå
följande exempel må anföras: isL-fno. Bangse, Bense :
Benedikt, Grinse: Grimr, Er af se, binamn, Iónse: lónr, fsv. Bize,
Btsrse, Gamse, Karse. Flera af dessa namn såsom Bense,
Jónse äro relativt unga. Men att denna afledning i namn
har urgamla anor, framgår bl. a. däraf, att åtskilliga
ortnamn på -inge, hvilka måste tillskrifvas en mycket hög
ålder, visa sig vara bildade af släktnamn, som afledts af
kortnamn på -se] se härom förf. Om de svenska ortnamnen
på -inge under t. ex. Lyfsinge, Stafsinge.

Afledningen -se är identisk med det i fht. personnamn
(kort-, smeknamn) vanliga suffixet -iso, om hvilket se
närmare Stark Kosenamen.

Yi öfvergå nu till hufvudspörsmålet, nämligen källan
till själfva stammen i pjaze. Denna har antingen lydt
pefr-eller pet-, hvaraf med brytning pjafS- eller pjat-. Yid
försöken att tolka densamma har man tydligen förbisett den
möjligheten, att vi här kunna ha före oss ett s. k. kort- eller
smeknamn.

Dessa bildningar äro af väsentligen två hufvudslag.
Antingen utgöra de förkortningar resp. förvridningar af förut i
språket befintliga sammansatta personnamn, såsom t. ex. Arne
till Arnbjgrn o. d. eller isl. Ambe till samma namn1), fsv.
Gubbe till Gudbjgrn o. s. v.

Eller också äro de rent primära skapelser, hvilkas
ursprung måste sökas i barnspråket, men som sedermera
öfver-gått i de äldres språk, alltså af samma art som t. ex. ty.
zitze ’spene’ af en barnordsstam tit-.

Redan i NTfF 3 R. 12: 69 har jag föst
uppmärksamheten på en talrik grupp kortnamn, som tydligen ha sin
upprinnelse i barnspråket utan atjfc kunna sägas utgöra
förvridningar af personernas verkliga namn. Efter Stark Kosen, s.

•) Se närmare förf. NTfF 8 B. 12: 68 och dar citerad litteratur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free