Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellqnißt: Myt. bidrag.
135
Vi ha nu att besvara den frågan: hvilken mytologisk
personlighet har då burit till- eller kortnamnet pjaze?
Enligt min mening kan svaret endast blifva ett. Med pjaze
har ursprungligen betecknats den jätte, som nu gäller som
fjazes fader, nämligen den ofvan omtalade Attvalde eller
Qlvalde. Detta namn betyder naturligtvis, såsom också flera
forskare antagit’), ’den mycket mäktige’’). Yi erinra oss
nu, att Grímnismál karakteriserar |>jaze med orden: sa inn
amátki iotvnn. Dessa anser jag utgöra endast en
omskrif-ning af jättens ursprungliga och egentliga namn.
Vi ha här funnit ett nytt fall af den inom olika
mytologiska system ytterst vanliga företeelsen, att en
gudomlighet klyfver sig i två, nämligen fader och son eller husbonde
och tjänare. Här må blott erinras om förhållandet mellan
Njord och Frey, Frey och Skirner samt mellan t. ex.
Van-lande och Visbur (m. fl.), om hvilka senare se Noreen
TJpps.-stud. s. 208 följ.
Men utvecklingen går i fråga om Allvalde och |>jaze,
såsom ofta äfven å andra håll, ett steg längre, nämligen till
det heliga tretalet: fjaze har som bekant i våra källor två
bröder iSi och Qangr.
Jag anser sålunda, att pjazi först användts som ett slags
familjär beteckning för den mäktige och fruktade stormdemon,
som annars bar det högtidliga namnet Ällvaldi eller Qlvaldi.
Man kunde närmast jämföra det med gr. r/ra£ ’konung’ och
rin/prj ’drottning’, hvilka jag NTfF 3 R. 12: 54 förklarat
på analogt sätt och jämfört med sv. gubben, användt om t ex.
ens chef L dyl., och som papa ’påfve’, som har en fullt
analog upprinnelse. Men vi ha inom den nordiska mytologien
en annan motsvarighet, som besitter den fördelen, att den är
*) Weinhold Biesen s. 284, F. Jónsson Sn. Edda Beg.
’) Namnet har naturligtvis intet att skaffa med gl ’öl’, s&som bl. a.
TJhland och Petersen Nord. Mythol. s. 95 hftlla före. Formen Ql- bör
möjligen förklaras som Olrún: fht. alrúna (jfr Weinhold Biesen s. 284); men
snarast föreligger har s. k. tø-omljud (jfr senast Noreen Aisl. gr.* s. 71).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
