- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
164

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

Ljunggren: Bry och förbrylla. 168

bryta > bry skulle dels (i bry sig óm) bero på proklis, dels
(i bry sin hjärna o. d.) på inflytelse från danskan, i det att
det da. bryde i motsv. uttryck, där det enl. T. rätteligen skulle
vara = bryta, felaktigt identifierats med bryde = bry. H.
Lindroth har i Språk och stil 2: 125 följ. accepterat Tamms
antagande af ett tvåfaldigt ursprung, men förkastat hans
härledning af bry 2 och 3 ur bryta. I stället ser Lindroth
med stod af norska brygdast 1. brigdast um i bry sig om —
bry 2 lämnar han å sido — en fortsättning af fsv. brigpa,
brygpa svänga, förebrå *).

Äfven det lågtyska grundordet har blifvit utsatt för
tu-delning. I likhet med sin holländska motsvarighet, bruijen,
har det jämte bet. plåga, reta, drifva med o. s. v. äfven haft
bet. lägra, besofva. Svårigheten att sammanjämka dessa
betydelser har föranledt åtskilliga, nu senast Falk och Torp i
deras Etym. Ordbog, att antaga olika etymon för hvardera
af de två skarpt skilda hufvudbetydelserna. Enligt F. och
T. är det endast i obscen bet. som brü(d)en står i samband
med det af brüt (nht. Braut, brud) bildade mht. briuten, taga
till brud, besofva; i bet. plåga o. s. v. skulle det däremot
utgå från en germansk grundform brugdian (jfr det nyss
anförda fsv. brygpaX), i likhet med fht. brutten 2).

Genom en granskning af det föreliggande materialet —
hvad det svenska ordet beträffar särskildt Svenska
Akademiens excerptsamlingar — vill jag nu försöka utreda, i hvad

*) Sedan denna uppsats var skrifven, har Tamm i sin Etym. ordbok
(art. huvudbry) ånyo behandlat ordet och därvid, med bibehållande af sin
förklaring af bry 2, anslutit’ sig till Lindroth i fråga om bry 8 och sålunda
uppställt en trefaldig proveniens för ordet. — Härledningen af bry ur
brigþa förekommer, som Lindroth anfört, redan hos Locoenius 1. c.; i 8:e
uppl. är dock anmärkningen om nbryia vel bryda" struken. Enligt Ihre
skulle Loccenius ha hämtat härledningen från Ghidmundus Andre».

2) Sammanställningen med brutten är redan gjord af Ihre och i nyare
tid af Schiller och Lubben, Mnd. Wb. 1: 434—5 och Franck, Etym. woordenb.
d. nederl. taal*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free