Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Ljunggren: Bry och förbrylla. 168
jfr t. ex.: ’’Ein böses weib die dich sirtet durch daz jar",
"Merke und höre, waz seyn wirt, daz uns armen leute syrt",
"Grosseu armut eiert in ser". Ett uttryck, som äfven är skäl
att lägga märke till, är "lass mich ungesorten". I eposet Der
Bosengarte är detta uttryck lagdt i en kvinnas mun i en
situation, som ger vid handen, att ordet har sin primitiva bet.
eller en mycket närstående, möjligen som Hildebrand
föreslår "mit buhlerei ungeplagt".
Det andra ordet med likartad betydelseutveckling är t.
géheien. Det betyder egentligen gifta sig, sätta bo med ngn
(jfr de till samma etymologiska grupp hörande t. heirat, sv.
fyon) och förekommer i sådan bet. ännu i mht. religiös
diktning, .t. ex. i fråga ort patriarken Jakobs giftermål (jfr
Grimmska ordboken IY. 1, sp. 2341). Redan i fht finna vi
emellertid ordet med bet. coire. Också géheien användes i
hotelser af samma art som de nyss i fråga om serien
anförda. "Ich torst dir wol dein muter geheien, ee ich dirs
wechselt nach deinem mut" genmäler en person som köpt en
hare, då säljaren yttrar misstankar mot två af de mynt han
erlagt som betalning: situationen talar tydligen här för att,
som Hildebrand anmärker, frasen redan måste vara "halb
abgebraucht" (Gr. ordb. IY. 1, sp. 2342). Äfvenledes ha vi
den mot "lass mich ungesorten" svarande frasen "lass mich
ungeheiet" i åtskilliga nyare dialekter som en gängse formel
för "lämna mig i fred" (1. c. sp. 2343—4). Yidare
uppträder ordet, liksom serten, med bet. misshandla, plåga, tynga,
trycka o. d. "Das gefeit mir wol", säger Luther, "wenn ein
teufel den andern vexirt und geheyet" och hos Hans Sachs
heter det: ’die armut hat uns lang geheit" (1. c. sp. 2344—5).
I betraktande af dessa fakta anser jag det
otvifvel-aktigt, att lt. bruden, holl. bruien i bet. plåga, ofreda o. d.
äro etymologiskt identiska med mit. brúden taga till äkta,
holl. bruien med obscen betydelse. Och då samma
betydelseutveckling försiggått i alla tre verben, måste denna tyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
