Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Ljunggren: Bry och förbrylla. 168
där8. 106) ser i ordet en afledning till äldre nysv. bry da,
bry *). Utom den af Hellquist anförda svårigheten med
sidoformen brilla talar häremot kronologien för de båda orden:
bry(da) är betydligt senare uppvisadt än brylla.
På basis af det för mig föreliggande, Sv. Akademien
tillhöriga, språkprofsmaterialet vågar jag framställa en annan
förklaring.
Vid sidan af brylla, brilla förekommer i äldre nysv. ett
substantiv bryller, briller, vanligen med betydelsen förvirring,
oreda, spegelfakteri, svek o. d. Dessa ord, substantivet såväl
som verbet, menar jag ha utgått från äldre nysv. briller, pl.
glasögon. Sistnämda ord synes ha kommit till Norden något
efter reformationens början och förekommer hos oss tidigast
i synnerhet i den från tyskan lånade förbindelsen sätta
bril-ler(na) på någon i den öfverförda betydelsen föra någon
bakom ljuset, förvända synen på eller slå blå dunster i ögonen
på någon (jfr för danskan Kalkar, äfvensom Troels Lund
4: 255 följ.). De äldsta anträffade svenska exemplen på denna
fras lyda sålunda: "The ("påfviske").. tagha then rett, som
hela Christenhetenne tilhörer, henne ifrå, och göra honom sigh
til Priuilegior, settiandes j slijka måtto briller vppå the
enfal-digha, som icke kunna theras hemligha list begripa".
Laurentius Petri, DialogU8 om then förwandling, 8. 54 a (1542) och
"Oss fructher doch thet är icke vthan ett spegelfecht, att the
(dvs. danskarna) vele szå sette oss Swenske brijllerne opå och
seden leggiett aff med godhe ordh". Gustaf I:s reg. 17: 407
(1545). Från denna användning är steget icke så långt till
följande i Gustaf 1:8 reg.: "The Danske gåå icke.. mett annet
vm, vtan mett skalkhetter och briller". 13: 68 (1540) eller:
"Så fruchter oss nog, thenn tijdende j bekomme aff honom,
bliffwer icke stort annet än briller och swaserij. 16: 434
*) Samma förklaring finnes för öfrigt redan hos Ihre, Gloss., art. bryt
som stöder etymologien med hänvisning till skritta af skrida. Eget nog har
Ihre en helt annan förklaring af förbrylla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
