- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
187

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rodhe: Anmälan.

187

Otto Jespersen, Sprogundervisning. Bet SchubothesJce
Forlag. København MCMI.

Det är na redan tre år, sedan Prof. Jespersens bok åtkom;
men just därför kan det kanske finnas anledning att med ett par
ord påminna om den. Man liar nämligen under den gångna tiaen
haft tillfälle att i praktiken pröfva den teoretiska ståndpunkt, som
förf. förfäktar. Strängt taget innehåller boken i sak ej så mycket
nytt, ej mycket, som icke redan sagts af förf. själf eller af andra.
Och hur skulle det kunna vara annorlunda, då, såsom bekant,
ingenting nytt finnes under solen? Det "nya" ligger också i de flesta
fall i formen, i det sätt, hvarpå någonting framställes. Så äfven
här. Prof. J. framlägger sina åsikter på ett i hög grad
fängslande och talangfullt sätt. Äfven den, som ej delar dem, läser
boken med nöje. Men så är förf. ej heller en blind fanatiker. Han
har blick ej blott för den "nya" metodens förtjänster utan äfven
för dess svagheter och skiljer sig härutinnan fördelaktigt från
åtskilliga ultraradikala reformifrare.

Med rätta betecknar J. såsom språkundervisningens högsta
mål förmågan att intränga i de främmande folkens kultur. Men
han framhåller däijämte, att, innan läijungen kommer därhän,
måste han genomlöpa flera olika stadier, hvilka hvart för sig erbjuda
honom tillräckligt af intresse, äfven om han aldrig skulle nå det
högsta och mest eftersträvansvärda. Språkundervisningen har
alltså liksom hvaije annat undervisningsämne sitt mål i sig själf
oaf-sedt alla slags ntilitetshänsyn, och detta på hvilket stadium som
helst.

Hvad som synes mig förläna J:s bok dess största värde är,
att han aldrig nöjer sig med abstrakta teorier utan på hvaije

{>unkt belyser sin framställning med konkreta exempel. Han ger
äraren en mängd högst nyttiga praktiska vinkar; boken blir
därigenom lika lärorik som underhållande, och detta äfven på de
punkter, där man kanske känner sig frestad att träda i
opposition mot författaren. En dylik punkt anser jag frågan om
öf-versättning till modersmålet vara. J. delar reformvännernas
vanliga rädsla för öfversättning. Det är visserligen sant, att det
naturliga sättet att lära sig ett språk sker genom imitation; det är
ju så, som vi alla lärt oss vårt modersmål. Men — för att
anföra Prof. Jespersens egna ord — "skall man lära sig något svårt,
gäller det först och främst att syssla mycket med det"; och för
att lära sig ett språk på samma sätt som en infödd lär sig det,
erfordras i själfva verket långt mera tid, än skolan kan förfoga
öfver. Det är i grunden alldeles orimliga fordringar, man ställer
på den moderna språkundervisningen; man vill, att läijnngarna
skola kunna tala två eller tre främmande språk, och man anslår
endast några f& timmar i veckan åt hvart ocn ett af dem. För en
och annan synnerligen talangfull och entusiastisk lärare tror jag

AUQT FÖ» XOKDIIE FILOLOOI XXI, KT töud XVII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free