- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
192

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

100 Hjelmqvist: Anmälan.

Då man läser Prof. Jönssons tolkning, väntar man onekligen,
att i grundtexten skulle finnas ett enn, svarande mot
översättningens endnu. Nu saknas emellertid detta ord i handskrifterna.
Förutsatt att den nyss omnämnda tolkningen af stallet är den riktiga,
frågar man sig ovillkorligen, huru den store stilisten Snorre
kunnat utelämna en tidsbestämning, hvars frånvaro obestridligen
fördunklar sammanhanget *). Något skäl att genom emendation
insätta enn i texten ("ok sér enn iljar hans") synes ej föreligga.

För den gamla uppfattningen, enligt hvilken ifrågavarande
uttryck blott och bart har till uppgift att måla Hymirs
brådstör-tade fall, talar den omständigheten, att frasen "sjá i iljar" äfven
annars nyttjas på motsvarande sätt. Hos Fritzner* hänvisas till
följande parallelställen:

1) "En er hann fek lagit hio hann til þorgarz en hann
steyp-tizt j jordina nidr sua at j jliarnar nar at sia." Flateyjarbók 1: 214
(jfr Fornmannasögur 3: 101);

2) "Sidan hljóp hann [GrettirJ af bjarginu ok nidr i forsinn.
Sá pre8tr i iljar honum ok vissi síaan aldri, hvat af honum vard."
Grettis Saga (Boers ed.) 239.

På båda ställena är det, som man finner af sammanhanget,
fråga om ett brådstupa nedstörtande med hufvudet förut.

Vissa af de förut citerade äldre öfvereättarna af Gylfaginning
tyckas anse, att sér i iljar honum är en huivudsats, samordnad
med ok setr vid eyra Hymi; i så fall skulle pórr vara det
underförstådda subjektet till sér. Sannolikare torde dock vara, att
satsen i fråga är en följdsats, koordinerad med svá at hann
steyp-äisk fyrir borS; i så fall bör sér fattas såsom ett allmänt
imper-sonellta) uttryck, motsvarande en passiv form (sér i iljar —
fotsulorna synas). Tempusväxlingen (steypäisk, sér, liksom i det
föregående reiddi, setr) har ju många motstycken 8), användningen af
aet impersonella uttrycket likaså.

Jag återvänder till min granskning.

Öfversättaren säger i Inledningen (s. VIII), att han sökt
undvika arkaiserande uttryck och beflitat sig om att återge texten

Eå ett så modernt och godt språk som möjligt. En icke-dansk
ar ju mycket svårt att afgöra, om resultatet af öfversättarens
verksamhet svarar mot denna hans sträfvan. Så mycket tror jag mig
dock våga säga, att föreliggande tolkning är synnerligen lättläst
och affattad på ett tilltalande språk, som hvarken är platt eller

’) Jfr: "Sér þá hanga enn fyrir sunnan Fræðtarberg". Heimskringla
F. Jónssons ed.) 1:207; "£ar sér enn dómhring þann, er menn v&ru dœmdir
til blóts.. sér enn blóctslitinn & steininum". Éyrbyggja (Gerings ed.) 25 f.

’) Jfr att enl. Nygaard, Akademiske Afhandlinger til Prof. S. Bugge
69, vid dylika impersonella uttryck, som nyttjas för att framhålla
handlingen i förhållande till det föremål, hvarpå den verkar, det handlande
subjektet är "likgiltigt eller oväsentligt".

*) Jfr Lund, Oldnordisk Ordföjningslære 290, Holthausen,
Altisländisches Elementarbuch 141.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free