Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Grimberg: Ack. m. inf.
af analogiens lag, i en del språk äfven efter intransitiva
verb *).-
Mera ingående undersökningar om denna konstruktion
ha hittills gjorts beträffande latinet, gotiskan, forn- och
medelhögtyskan. I latinet kan den rikliga förekomsten af
acku-sativ med infinitiv efter verba sentiendi, dicendi och
volun-tati8, hvilka i det klassiska språket ej kunna förbindas med
ensam objektsackusativ, förklaras däraf att en mängd sådana
verb kunde ingå sistnämnda förbindelse i ett äldre
språkskede, såsom framgår af ålderdomliga språkrester.
Konstruktionen ack. m. inf. efter dessa verb har alltså ursprungligen
varit af samma natur som i det ålderdomliga familiam ne
sieris peccare, nämligen en mera yttre förening af ackusativ
och infinitiv. När sedan dessa verba sentiendi, dicendi och
voluntatis ej längre kunde förenas med sådana objekt som
infinitivens subjektsackusativ, återstod ej annat än att föra
denna tillsamman med infinitiven till ett helt för sig, som
fick karakteren af en liten sats a).
Hvad beträffar den gotiska litteraturen, medför dess
karakter af ovanligt noggrann öfversättning svårigheter, då det
gäller att afgöra, i hvilka fall hithörande konstruktioner äro
äkta gotiska, och när vi ha att göra med slafviska
efter-apningar af det grekiska originalet eller, som stundom synes
vara fallet, af ett latinskt. En sådan undersökning har
utförts af Apelt3), som frånkänner ack. m. inf. medborgarrätt
i gotiskan efter uttryck, hvilka detta språk i andra likartade
exempel, där det grekiska originalet äfvenledes föregick med
ack. m. inf., låter följas af andra konstruktioner. Sådana fall af
ack. m. inf. i slafvisk anslutning till grekiskan förekomma efter
’) Jfr Jolly, Geschichte des Infinitivs im Indogermanischen (sid. 258—
262) och Brugmann und Delbrück, Grnndriss der vergleichenden
Grammatik der Indogermanischen Sprachen (TV sid. 471).
*) Lindskog, Zur erklärong der Accnsativ- mit Infinitiv-Oonstruction
im Latein (Eranos I sid. 121—185).
’) Germania 19 sid. 280—297.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
