Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 Grimberg: Ack. m. inf.
13: Kcilær maper annan prd’) — Ib.: hin sum (sc. han) prél
call æ pia) — Ögl Dr 14: § 5: nu kallar annar (sc. han) brytia ok
annar bolaxs man (2 ex.) — Dr 18: § 2: Nu kallar annar (sc. han)
ughurmagha — G 5: § 1: annar kallar (sc. barn) f æst a kunu barn
— Æ 8 pr: pa aghu egh frændær han frillu bropur kalla — Æ
8: § 1: Nu kallar annar (se. barn) brutzs barn ok annar egh — Æ
ind. 25: Um æn man kalla pæn annopughan sum löstær ær.
Likartade äro äfven följande exempel med underförstådd
acknsativ iorp som objekt till kalla:
ögl ES 19 pr: annar kallar fang ok annar fæprini (2 ex.) —
ES 19: § 1: hin — sum fanga fæprini kalla
samt följande med ett allmänt pæt som underforstfidt objekt:
Vgl i Ys 1: § 1: Jcallæ bapi uapa3).
De anförda predikativen äro ej blotta namn (s&som de sid.
222 anförda) ntan kunna betecknas som rubriker för bela kapitel
rattsliga konsekvenser af det förhållande, som predikativen beteckna.
Den förskjutning i satsbegreppet, som börjat i de senast
anförda exemplen därigenom, att predikativen fått en
potentielt verbal karakter och ackusativobjektet till kalla böljat
lösgöras från detta samt dragas närmare till predikativet
såsom ett slags handlande subjekt — denna förskjutning
har gått ett steg längre i följande exempel, i hvilket
predikativet är ett adjektiv: Vgl I K 14: § 4: kaUœr
bandi han forfallalösan (II K 29): ’säger bonden, att han
ej haft laga förfall’ och följande båda uttryck, där
predikativen utgöras af particip: Vgl I K 12: § 2: kalla
eigh f rip brutin: ’säga, att friden ej är bruten’ — ögl G.
7: § 2: annar kallar (sc. pæt: man eller hustru) uight4)
’) Jfr not 1 föreg. «ida.
’) Vill man ej tanka sig ett objekt som underförst&dt, sä f&r callœþi
betydelsen ’ropade’.
*) Objektet þœt fir suppleras or det föregäende: Vordrer maþœr
hug-gin. «. houod...k. b. u.
•) Hufvudhandskriften till motsvarande del af Vgl II har pi
parallel-ställefc till detta exempel tillagd infinitiven væræ. Hvad beträffar det
närmast föregående exemplet (Vgl I K 12: 8 2) har samma handskrift af Vgl
II p& motsvarande ställe i texten konstruktion utan værœ. Först en senare
handskrift M, från slutet af 16:de Århundradet, tillägger denna infinitiv i
texten. Men i rubriken till ifr&gavarande fiook har Vgl II vœYœ tülagdt.
Men en möjlighet är, att rubriceringen är yngre än sj&lfva texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
