Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237 Grimberg: Ack. m. inf.
Sannolikt är också företeelsen en följd af att
ackusativobjek-tet till kalla och det objektiva predikativet börja att
tillsam-mantagna uppfattas såsom ett relativt själfständigt uttryck,
motsvarande en finit sats med predikativet ær. Därmed äro
vi alltså framme vid stadiet satsförkortning, som dock
knappast torde ha varit medvetet åsyftad efter kalla. Det blir
först, när konstruktionen ackusativ med infinitiv inträder efter
verb, hvilka ej kunna ha infinitivens subjekt till ensamt
objekt, som det kan bli tal om verklig satsförkortning.
Att äfven latinet och tyskan kunna ha påverkat språket
hos redaktören af Vgl I, synes sannolikt i fråga om
konstruktionen ackusativ med infinitiv efter ett sådant verb som
vitna (se forts.); men ett sådant inflytande synes mig ej
alls nödvändigt att förutsätta vid detta slags konstruktion
efter kalla. Efter den föregående undersökningen anser jag
mig nämligen berättigad till slutsatsen, att i svenska språket
funnits inre förutsättningar för en fullt själ/ständig
utveckling till konstruktionen ackusativ med infinitiv.
Infinitiven är ju ursprungligen att fatta som ett nomen actionis och
kunde därför lätt intaga ett nomens platB som predikativ.
Yi öfvergå till de olika slagen af ackusativ med
infinitiv efter kalla:
1) Infinitiven är vara, förenadt med particip:
Vgl II K 25 ind.: calla ey frith brutin uæra — A 35:
callæ per ær han agho han varm giptan til tuigiæ lota —
26: Æn pen sum stolin er callar... eig piuft [piufj firi
pet takin varce — J> ind. 49: vm maper callar grip æi lagh
lystan vara — ögl Kr 16: § 2: ok han kalla sik eghfældan
uara l) — R 9 pr: ok kallar efrinfældan uara. — B 8: § 4:
Nu kallar man Jcuærn olaghlika bygda uara ut a sik ælla
fiskia — Hüls. |>g 5: pæn — sak kallær *) sagha waræ —
*) Jf. i samma flook: ok soknarin sighar han fældan uara.
’) Hskr. B har sigher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
