Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Grimberg: Ack. m. inf. 312-
Antalet fall af konstruktionen nominativ med infinitiv
är: i Upl, Vml och MELL 1 i hvardera, i MES 2, i KS 6.
Yid sidan af ackusativ med infinitiv fortfara
naturligtvis de äldre konstruktionerna af-sats och direkt anföring
efter sighia.
At-sats (med utsatt eller underförstådd konjunktion).
Hufvudorsaken till att denna konstruktion i vissa fall
foredrages framför ackusativ med infinitiv är nog utom
åldersföreträdet en ganska genomgående betydelseskillnad mellan
dessa båda slags uttryck ’).
Sighia, förenadt med ackusativ med infinitiv, innebär
nästan alltid, liksom kalla, något subjektivt i uppfattningen,
något ovisst. Dess betydelse är ungefar den af ’påstå9. Detta
påstående ställes ofta i motsats till ett annat, men
sanningen anges icke såsom utredd. Bland de inalles 365 fall, jag
anfört på ackusativ med infinitiv efter sighia, finner jag blott
följande 11 bestämda undantag från den betydelse, jag
tillmätt detta uttryck. I dessa exempel, är betydelsen af sighia
den mera objektiva och sakliga, som det brukar ha, då det
forbindes med «í-sats eller direkt anföring (se nedan):
Vgl II Add 2: § 10; sighiæ per mættens men eig fulr
uirpi varæ — Add 7: § 25: sighær hœrazshöýpinge sik egh
peem vita vp Jœliæ — Ögl B 33: sum miætanz mæn sighia
træn uærp tear a — Upi M 51: § 1: Nu sighær man sik
no-kot aff pýuffi hawæ takit — J> 9: § 1: Nu sighær lænsman
næmpd göræ væræ — J> 12: § 1: hwar sik sighær takæ wæræ
— eMES J 3 pr: sighia the (ifoghatin, borghamestara ok
radhmen) han wara opbudhnan — J 3: § 1: sighia the (: tre
mæn som nær waro) (het sant wara — Sk 14: sigher sik
’) Nygaard finner ioke någon sådan skillnad i Eddans brok af dessa
båda konstroktioner: "Eddasprogets Syntax" II: sid. 44, anm. 4.
Samma uppfattning har Land beträffande det norsk-isländska
språkbruket i allmänhet: "Oldnordisk ordföjningslære" sid. 888 anm. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
