- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
327

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SSO Grimberg: Ack. m. inf. 342-

339-

thöm wilia sighia lata — Æ 10 pr: ok hwar sigher sik...
nöghia lata — S Vþ 5: sighia iadhe wadha wara.

I motsats till konstruktionen ackusatiy med infinitiv ger
ansatsen efter sighia en mera saklig, objektiv karaktär &t
framställningen. Sighia innebar här i allmänhet blott ett
konstaterande eller meddelande af faktum och har betydelsen
’förklara, tillkännage, underrätta’.

Skillnaden i betydelsen af sighia, då det har ackusativ
med infinitiv, och då det har al-sats, skulle jag äfven vilja
ange med de båda uttrycken ’söka fä någon att tro’ och ’låta
någon veta’. Denna betydelseskillnad synes mig peka
tillbaka pä de båda konstruktionernas olika ursprung.
Ackusativ med infinitiv efter sighia har ju enligt mitt
förklaringsförsök sin rot i konstruktionen med objektivt predikativ efter
kalla. Det drag af subjektiv uppfattning, som utmärker
sistnämnda verb med dess betydelse ’benämna’, dröjer i
hufvud-sak kvar ännu, när sighia inträdt på detta verbs plats.

Med den sakliga, objektiva karaktär, som al-satsen har
efter sighia, följer gärna ett visst eftertryck i fastslåendet af
faktum:

Vgl II K 3: oc sigia pem at han for/al hauer. Här
Rkulle för öfrigt välljudet ha störts genom en
sammanställning pem sik.

A 18: sigher pen sua ær han to at. at han vet van til
arua hans. Det sua, som här utmärker eftertrycket, tillåter
ej ackusativ med infinitiv, den relativa mellansatsen vållar
obenägenhet däremot.

|> 32: mep perræ vitnum ma han sighiæ at han ær
piuf-sins [piufs sins] ræntir.

ögl Kr 13: § 3: ælla sighær ok sua. at pæssa sæt uill
iak taka a f pik sum pu tokt nu af mik. Liknande: Æ 7.
Ordet sua har i detta exempel omöjliggjort ackusativ med
infinitiv, formens och tydlighetens kraf likaså.

ES 12: § 1: sæghær hæræzs næmd at hon ær laghika

asxiy rÖB vobdi1k ftloloöi xxi, KT föud xvii. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free