- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
341

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SSO Grimberg: Ack. m. inf.

342-

att detta förhållande utgjort hinder mot ack. m. inf.: Vgl II
R 16: pa skal han suæria mep tol f mannum... at han a
hanutn eig skuld at giæUfæ. — Öfriga: Vgl II |> 35; 49; J 33;
FB 22; Ib; U. 14; Add. 2: § 10; Ögl Dr 20: § 1 ’); Vaþ.
6: § 2; 20 pr; Ib; ES 8; ES 12 pr, 15: § 5; B 1: § 4;
39: § 1.

Liknande är förhållandet med följande uttryck: MELL
Kg 9: § 2: Först skulu pe suæria a gup ok hélghodoma pe
a halda, æt pe skulu kununge rapa pet, sum... Här borde
ack. m. inf. varit naturlig, då här utlofvas något
tillkommande, i motsats till det annars vanliga konstaterandet af
något i förfluten eller närvarande tid; men hindret ligger
mest i lagspråkets obenägenhet mot futurum inf.

I följande uttryck, liksom i en del af de förut anförda,
har al-satsen karakter af direkt anföring af ett juridiskt
formulär, för hvilket formen ack. m. inf. ej lämpar sig: Vgl II
J> 39: sværi at per [pet] var hemæ föt oc per dipi oc miolk
drak af mopor spinæ. ok iak a oc pu ikki uetæ i. Öfriga:
Ib; J 47; |> 52.

I följande uttryck skulle ack. m. inf. medfört osäkerhet
i valet af det pronomen, som skulle varit infinitivens subjekt:
ögl ES 12: § 1: Nu hauær han låtit tua suæria at han ær
utan landzs. Liknande R 26.

I följande fall finnes intet formelt hinder mot ack. m. inf.:
Vgl II J> 2: pa sværi at han vet han huarte sannan ætter
vsannan. Öfriga: Add. 11 pr; ögl Dr 20: § 1 2); Æ 10:
§ 2; ES 13: § 1; Vins. 2; 6: § 1; Ib.; Ib. 2); Vins. 6: § 3;
MELL Æ 12; Egn 33: § 4; B 26: § 1; Ib; 33: § 1; Dr
Yl 37: § 1; |>j 1.

Af direkt anföring (utan al!) har jag funnit blott ett fall-

*) Suæria ftr bär gemensamt för två at-satser.

s) Suæria ftr bftr gemensamt för två at-satser, ocb den senare är
använd i analogi med den förra, som var det enda möjliga uttryckssättet efter
ett sva i hnfvudsatsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free