Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Hårad.
369
Den älsta isländskan använder herap med kort (icke
långt) e-ljud i första stavelsen. Att e-ljudet var kort,
framgår så väl av ordets användning i skaldevisor som av dess
skrivning utan akcenttecken i de älsta isländska
handskrifterna (jmf. Larsson Ordförrådet). Senare övergår i
isländskan herap till hierap, hvilken utveckling visar, att e-ljudet
var slutet liksom i hepan z> hiepan etc.
I fornnorskan heter ordet däremot heraft med æ- (ej e-)
ljud; jmf. Sievers i Beiträge XYI, 242.
Den fornsvenska normalformen är herap. Några
nysvenska, i Norrland använda ortnamn med herap till senare
sammansättningsled visa, att ordet i fornsvenskan
ursprungligen havt långt a i andra stavelsen, t. ex. Nordhungaradh
(1341) : nu Nordingrå, Wibygioradh (1314): nu Vibyggerå,
Ørboradh (1314): nu Arbrå (Widmark, Beskrifning öfver
Heisingland s. 67, Nordlander i Svenska
fornminnesföreningens tidskrift YH, 164 f., Brate i Ark. nf. Y, 135). I
sådana bygder, där ultima-vokalen i herap förkortats före den
fsv. ljudövergången ä > å i ga > gå etc. (Kock Fsv. ljudl.
II, 407 ff.), fick man i nysvenskan hårad. I sådana trakter
åter, där ð-ljudet i -herap ännu var långt vid tiden för
denna ljudutveckling, erhöll man ["ha\rå[d\.
Jämte normalformen herap förekomma emellertid i
fornsvenskan även flera andra former. Så skrives ordet
stundom, och även mycket tidigt, med rr, t. ex. herradh SD. II
(1291), BSH. IV (1481), herredh SD.ns. I (1401), hsrradhet
ib. II (1401), dat. herradh SD.ns. II (1405) osv. Dylik
stavning förekommer även, när ordet utgör första led av en
sammansättning, men då kan förlängningen av i -ljudet vara
sekundär (jmf. Kock i Ark. nf. XYI, 60), t. ex.
hœrratz-høfdingæ SD.ns. I (1401), herradzhøfdhinganom ib. (1401),
hterradhztinge SD.ns. II (1408); jmf. Söderwalls ordbok, där
ytterligare ett eller annat exempel anföres.
askiv fö k nordisk filologi xxi, nt följd xvii.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
