Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
Kock: Hårad.
Snarast vill han med Falk och Torp härleda ordet ur
*hari-r Oda. Men han menar, att isl. hierab "synes förutsätta
forn-form med e av annat slag än det genom i-omljud av a
uppkomna", och han ger därför ett visst erkännande åt Brates
etymologi. Tamm nödgas därför antaga, att man jämte herap
med kort oljud i fornspråket även havt *hérap med långt
e-ljud, utan att han dock anför stöd för en dylik långstavig
forms existens.
Han slutar med orden: "man får kanske... antaga, att
två etymologiskt skilda ord här sammanträffat?"
Ett dylikt antagande måste dock i ett fall som detta
obetingat betraktas såsom en nödfalls-utväg.
Jag fattar ordet härad på följande sätt, hvarigenom, så
vitt jag ser, alla dess former bliva lätt förklarliga, och
hvarigenom man utgår från en i hög grad tilltalande
grundbetydelse för ordet.
I Bidrag till svensk etymologi (1880) s. 1 ff., Svensk
akcent II, 341, Alt- u. neuschw. acc. s. 208 ff. har jag
visat, att den urnordiska diftongen ai i semifortis-stavelser
ljud-lagsenligt övergår till långt a, senare ofta (när semifortis
reduceras till infortis) vidare till kort a. Bland de talrika
exemplen nämner jag här blott, huru ett äldre *afraifra
(jmf. isl. reipa fram ’betala’) med fortis på första stavelsen
blivit till isl. fsv. afrap, under det att *qfraifra med fortis
på andra stavelsen gav fsv. afrep ’avgift’ (jmf. även fsv.
afrézla ’avgift’). Denna etymologi torde numera vara allmänt
antagen.
Yidare erinrar jag om följande förhållanden.
Fornnor-skan använder ordet skipreitfa f. ’distrikt hvis bønder
tilsammen have at holde og udruste et ledingsskib’. Det betyder
egentligen ’skeppsutrustning’ och ansluter sig till verbet reipa
i betydelsen ’sætte i stand’. Nynorskan brukar ordet reida
i samma betydelse: ’udstyre, forsyne, sætte i stand’ (Aasen).
Även på östnordi8kt område förekommer detta verb, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
