- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
366

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

366

Kock: Hårad.

stått i förhållande till sjökrigsväsendet. Jag anser således,
att de forskare hava rätt, som ställt dessa institutioner i
samband med hvarandra *). Här erinrar jag blott om det
bekanta förhållandet, att icke blott i Norge (jmf. ovan s. 363),
utan även i Danmark och i Sverge landet var indelat i
distrikt, som utrustade och bemannade hvar sitt krigsskepp.

Så yttrar Steenstrup i Danmarks riges historie I 793
om förhållandena i detta land: "Den maade, hvorpaa
ledings-byrden var fordelt paa Valdemar Sejrs tid og som vi især
kende fra Jydske Lov, var muligvis ikke meget gammel —
vi have dog ingen oplysning om de ældre regler — men
den holdt sig gennem hele det trettende aarhundrede. Ifölge
denne ordning var hele landet, ogsaa de egne, som laa
fjernere fra havetdelt i Skipæn, som regel flere inden
for hvert herred, og det paahvilede hvert skipæn at udruste
et ledings8kib og stille det fornødne bevæbnede mandskab til
bemandingen af det". Jmf. ock samme författares Studier i
Kong Valdemars Jordebog s. 188 f. Av redogörelsen på sist
anf. ställe framgår, att hvarje skipæn var delad i hafnæ
("hamnor"), och det anmärkes särskilt — hvilket för vår fråga
är av vikt — att "skipænene stode paa en saadan maade i
forhold til herrederne, at de aldrig findes at have krydset
disse" (s. 191). Valdemare Jordebok lämnar för övrigt
detaljerade uppgifter om hvilka skyldigheter som ålågo t. ex.
de olika halländska häraderna beträflande ledungen. Så hade
Fjäre härad två skepp, det ena med 26, det andra med 32
hamnor. Viske härad hade ett skepp med 28 hamnor osv.
(H. Hildebrand Sveriges medeltid I, 257).

I detta arbete I s. 256 framhåller Hildebrand, att den

*) Det är för övrigt möjligt att, när -hårad n&gon enstaka g&ng ing&r
i namn p& orter, som icke utgöra s&dana distrikt, som vi kalla härad,
detta stundom kan bero p& att en dylik ort (socken) under förhistorisk tid
intagit en särställning (utgjort ett s&rskilt distrikt eller dyl.) vid ledungens
utrustning.

a) Spärrat av mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free