Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
Tuneid: 7-omlj. i gatn. 370
ställe har jag ei vidrört materialets kvantitativa otillräcklighet,
fastan det nog ofta kunde vara orsak både för doc. P. och mig att
klaga över en sådan. — Till sist säger doc. P.: "man bor ej
antaga en hel serie af tillfälligheter och anlita specialförklaringar,
när man kan komma till rätta med en hypotes". Jag har i min
rec. ej anfört en enda förklaring, som ej kan ingå, och av mig
uttryckligen förklarats ingå, under en av rubrikerna analogi eller
inflytande från lågtyskan. Enligt vanlig uppfattning är detta en
specialförklaring och, såvitt jag kan döma, ej något, som kan
kallas för tillfällighet, långt mindre en serie av sådana. Menar doc. P.
med tillfälligheter analogibildningarna, och det tyckes verkligen
vara så — P. talar om "tillfälliga utjämningar" hos hvaije enskild
i-stam och i preterital-formerna av 2:dra svaga verbalklassen —, så
må å ena sidan framhållas, att detta ord ger läsaren en falsk
uppfattning av arten av ifrågavarande förklaringar. Man kallar ej
utjämningarna inom ett och samma paradigm eller inom ett och
samma verbalsystem tillfälligheter. Den vanliga termen därför är
syBtemtvång. Menar P. här, att blott den riktning analogien tagit,
är tillfällig, kan detta gälla blott i-stammarna, ej preterita. Å
andra sidan skall framhållas, att doc. P. själv inom i-stammarna
använder just samma, även till riktningen "tillfälliga"
analogibildningar, som han klandrar hos den äldre teorien, samt att inom
§ reterita likaledes bevisligen föreligga flere exempel på den
nämn-a utjämningen, som P. här kallar "tillfällig". P. använder vidare
?’älv analogibildning som förklaring av omljudslösheten i de för
:s teori å besvärande sakr och *al(n)bugi. Om dessa
analogibildningars tillfällighet eller iöke-tillfällighet får jag anledning att
tala längre fram.
Hvad så beträffar min "specialförklaring", inflytandet från
lågtyskan, skola de ord, som förts därunder, utförligt behandlas
längre fram. Jag önskar emellertid redan här framhålla, att denna
förklaring så, som jag här använt den, knappast vid sidan om
analogien kan kallas för en specialförklaring, då den endast
användes för att förklara, hvarför analogien tagit en viss, bestämd
riktning. Om dess tillåtlighet i princip kan ej råda något som helst
tvivel. Å andra sidan begagnar sig doc. P. också själv av
specialförklaringar. Av alldeles samma slag som min är t. ex. P:s
förklaring av nygutn. -are såsom lån från festlandet. Som
specialför-klaringar måste jag också anse doc. P:s antaganden av angra
stammar — närmast a-stammar —, där i-stammar i nordiskan äro de
huvudsakligen brukade.
Med dessa ord tror jag mig ha rättfärdigat det omdöme jag
ovan falide om P:s sammanfattande ord.
I nedanstående framställning av de enskilda kategorierna av
ord med diskuterbart omljud följer jag gången i Goth st Jag
böljar med de korta i-stammarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
