- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
372

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

Tuneid: 7-omlj. i gatn. 370

Det förra, gar pr, visar, som P. sager, i gutn. "ej spår vare
sig af omljud eller i-stamsböjningv; motsvarande isl. ord har "svaga
spår af i-stamsbcjning". I de vgm. dialekterna härskar, mig
ve-terligt, uteslutande arstamsbäjning, och gotiskan är den enda
germ. dialekt, dar ordet verkligen har i-stamsböjning. Har r&der
emellertid det väl enast&ende förhållandet, att ordets
kompositionsform normalt är a-stam. En enda gång i en handskrift
förekommer ett gar di-; systerhandskriften har emellertid också på detta
ställe den normala formen på -a.

Vända vi oss å andra sidan till matr, så vill P. na göra
troligt, att det i gutn. ej är en säker i-stam. P. säger vidare, att
det i isl. "vacklar mellan i-stams- och a-stamsböjning (Det har
sällan i nom. pl. -ar, i ack. -a. Jfr Noreen anf. st. I Ordförrådet
finnas inga plnralformer anförda, men väl gen. sg. på -ar). Om
ordet i övriga germ. dialekter yttrar sig P. icke, icke ens om
ordets böjning i gotiskan, som doc. P. anförde vid garpr. I åtta
germ. dialekter finnes emellertid i-stamsböjning. Fht. visar dock
osammansatt alltid en — neutral — a-stam, och fs. har som biform
samma neutrala a-stam.

Yi ha således på nord. botten i st. f. likhet fullständig
motsats: garpr är i lika liten utsträckning i-stam som matr a-stam.
Inom de övriga germ. dialekterna stå orden också i samma
motsatsförhållande till hvarandra.

Om sålunda de båda orden ej, som P. gör, kunna likställas,
kunna de dock, som P. säger, jämföras. Det för mig synnerligen
lärorika i jämförelsen mellan garpr och matr är då, att ju mera
vikt P. vill lägga vid "de svaga spåren" av i-stamsböjning i isL
garpr, dess mer överväldigande blir den nästan genomgående
i-stamsböjningen hos matr och dess betydelselösare för förklaringen
av omljuaets frånvaro i gutn. de sällsynta, senare och ganska
säkert analogiska plurala a-stamsformerna i isl. Å andra sidan: ju
mindre vikt P. lägger vid dessa "svaga spår0, dess mindre
grundad blir jämförelsen själv.

På grund av materialet torde iag vara befriad från att
behöva "tillgripa någon utväg" för förklaringen av omljudets
frånvaro i garpr. Dess frånvaro bestyrker ju endast det intyg,
materialet oberoende därav ger, att ordet huvudsakligen var a-stam i
de nord. och övriga germanska språken.

Vill nu doc. P. också antaga, att gutn. matr saknar omljud,
därför att matr hufvudsakligen var a-stam i de nordiska språken,
må det ju stå P. fritt; materialet talar emellertid bestämt emot
ett sådant antagande. En sak är säker, att doc. P. därför ej kan
fitödja si£ på en jämförelse med garpr, och det var detta, doc. P.
genom sitt ovan anförda resonnemang avsåg att ådagalägga.

Hvad beträffar staf r> ligger saken ej lika ogunstigt för doc.
P. För gutniskans vidkommande bör emellertid det enstaka
pi-rimstefr framhållas. Denna form visar, att ordet i gutn. var i-stam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free