- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
381

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tuneld: J-omlj. i gutn.

381

märkt, att i detta ord icke blott mat, utan också senare
samman-sättningsledet, fatla, talar mot hans teori.

Hos Neogard angives enligt benäget meddelande av lektor
M. Klintberg ordets betydelse vara ’matskräppa’. Fatla >
*fati-lön är tydligen att uppfatta som deminutiv till fat i dess
vidsträcktare, ursprungliga oetydelse: behållare, förvaringskärl.

Formellt sluter fatla c *fatilön sig nära till isl. fetill c
fati-lan. Jämförelsen med detta ord utesluter också den osannolika
möjligheten, att vi i fatla skulle ha a ej i som mellanvokal. —
Delvis kan jämföras gutn. nesfla.

Hvarför finnes nu ej omljud i fattat Om P:s teori vore
riktig, borde ju sådant föreligga.

Fatta är tydligen av stor vikt vid avgörandet af den
föreliggande frågan.

P. yttrar Nya gott. st. s. 23 anm. 3:

"Angående stammarna p& -ert anmärker Tuneld, att suffixet aria
har ursprungligen l&ng vokal, och att a ar bevaradt som långt i fht. i så
sen tid som hos Notker. Tuneld kunde hafva tillagt, att man i så gamla
urkunder som Isidor, Otfrid och Tatian finner ymniga belägg på -ert, som
måste hafva uppkommit ur äldre -äri".

Med anledning av denna not önskar jag konstatera följande
fyra saker.

1. Doc. P. omnämner icke, långt mindre motbevisar mitt
huvudpåstående, att a i gutn. ari vid den för omljudets
inträdande nödvändiga semifortisaksentueringen var halflångt, och sålunda
orden utginge ur diskussionen.

2. Doc. P. omnämner väl de fakta, jag anförde^ som stöd för
huvudpåståendet, men motsäger eller motbevisar dem icke.

3. Doc. P. anför intet som helst som bevis för sitt
antagande, att den för omljudets inträdande nödvändiga
semifortisaksentueringen i detta suffix varit vanligare på Gotland än på
fastlandet, för att nu ej tala om att den där SKulle ha varit fullständigt
genomförd.

4. Doc. P. söker komma undan hela saken genom att
använda frasen: "Tuneld kunde hava tillagt", att hos frankiska
författare också finnes kort äri, liksom om det vore jag och ej doc.
P. själv, som uraktlåtit att anföra denna och andra liknande saker,
som doc. P. möjligen anser vara stöd för sitt påstående.

Det är fullständigt oförståeligt, hur doc. P. i ett genmäle
kan utan att ha yttrat sig om innehållet i punkt 1 ovan, fortsätta
diskussionen på den grundvalen, att orden på -ert talade för hans
teori. Man Wie kunnat vänta och fordra, att doc. P. antingen
under anförande av bevis öppet förnekat riktigheten av mitt
antagande eller också öppet erkänt densamma. I stället kommer
doc. P. med ett "tillägg" om det frankiska korta äri. Ej jävas
mitt hufvudpåstående av dessa frankiska belägg, som talrikt före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free