Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Celander: 3>>d i fornisl. o. fornno.
vilket åt dessa senare former ger en alldeles felaktig belysning.
Förhållandet är i själva värket av uteslutande grafiisk natur och
ger ingen som hälst hemul åt övergången ä> d efter !, w i kort
stavelse i denna handskrift1). — Egendomligt kan ju i alla
händelser förefalla det av Bugge 1. c. anförda förhållandet, att på anförda
ställe (— hdskr. s. 149) regelbundet skrives Vindr med 6 mot gen.
Vinda med 3 eller p. Vindr förekommer här 4 gr. så skrivet,
Vinäa 3 gr, Vinpa 2 gr. Antingen är detta förhållande en ren
tillfällighet, eller beror det möjligen på vissa grafiska
omständigheter. Skrivaren tycks framför r — oftast sammanbundet med
föregående bokstav — hällre skrifva d än #. T. ex. på 26 rader
å hdskrs ss. 148-9 f. (Bersoglisvisur m. m., strax före stycket med
Vindr, Vinda) förekommer förbindelsen dr 10 gr, därav 7 gr
skrivet dr, 3 gr cfr. (Eljes skrives där 8 d: 9 d"). —• I inget av dessa
här berörda fall föreligger den å facsim. förekommande förbindelsen
(T+förkortningsecken av r, som gärna tyckes framkalla <) för d,
men kanske ett förlag skrivit så och detta här återgifvits med
r) + utskrivet r 2)?
För Cod. Begius av Eddasångerna, g. s. 2365, redogör
Bugge i Norroen FornkvæcTi, Fortale s. XIII f.: efter l, n med
föregående lång vokal el. konsonant skrives d (d, d, undantag
gtdl-hyrnpar 1 gg), efter l, n med föregående kort vokal skrives p,
sällan d eller d. (Jfr åvan s. 45 om bruket av ö — di handskriften.
Bugge 1. c. s. XI.) Så förekommer t. ex. talpi etc. 7 gr med p,
valpi 4 gr med p, scilpi 3 gr med p, 1 gg med c), vnpi etc. 4
gr med p, 2 gr med d. Efter m och tnb skrives alltid p (enligt
Bugge; 6 1 gg). Efter ng 2 gr p, 2 gr d, 2 gr (); efter Ig 2 gr
(). Några spår av en övergång à> d i andra fall än efter Z, n i
lång stavelse torde således ej förefinnas. (Om beteckningen av d
med ö i lundi, aldregi etc. jfr åvan.)
Stadarholsbök av Grágás (AM. 334 fol., från 1260-80
enligt Kålund) skriver scild(i), talp(&), éläe, aäilä, tempiz, dempan
etc, enligt Finsens ed. Kbhn 1879. (Jfr facsim. i Grágás III,
Kbhn 1883).
AM. 291 4:o (senare hälften av 1200-talet enligt Kålund),
diplomatariskt utgiven av C. af Petersens (Jömsvikingasaga efter
AM. 291 4:to, Kbhn—Lund 1882) skriver válpe, talpe, scilp{oz);
vanpa; dreympe, sœmp, vegsemp) fylgp{e), tengpa etc. Dock
Vind-land med d 3 gr, mot gen. pl. vinpa s. 36 4. Då inget norskt
inflytande är påvisat i handskr, ej häller ö förekommer för 3 (mer
än en gång œdrom, jfr Petersens s. XV), torde man få anse över-
1) Å.tm. 2:dra handen i hdskr. använder också, fast mera sällan, d
{t. ex. å hdskr. s. 150 drapu, dreingskap, i l&ndinu). Denna typ finnes icke
använd för ét, så vitt jag funnit.
2) De här berörda av Bugge citerade formerna av Vindr med ö ha
spelat en icke oviktig roll för dateringen av övergången efter kort stavelse.
De åberopas såväl av Wadstein som av Kahle på anff. st. och hava även, enligt
upplysning, varit bestämmande för prof. Noreens uppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
