- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
72

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

Celander: 3 > d i fornisl, o. fornno.

traktelsesättet, enligt vilket den olika stavelselängden varit
bestämmande för den olika utvecklingen (eller rättare sagt för den
ordning i vilken utvecklingen inträder) vid huud(e), synde ~ vcdcte,
synd- Det judfysiologiska sammanhanget härvidlag har Kock
klarjort, Arkiv IV s. 164, på följande sätt: "i deilcti ötvergick et
genom partiell assimilation med det dentala l till d, emedan
ex-spirationstrycket starkt aftog vid slutet af den långa stafvelsen
aeÜS-, under det att d tillsvidare kvarstod i tald-4, emedan
exspira-tionstrycket vid slutet af den kortare stafvelsen tåld- var starkare
än vid slutet av den längre stafvelsen deilct-". (Samma
betraktelsesätt tillämpar Kock 1. c. och Arkiv VI s. 50, på liknande
motsättningar vid andra assimilatoriska företeelser: steinn, himinn,
heill ~ svanr, stelt o. 1.) En invändning som dock torde låta sig
göra mot Kocks resonnemang, gäller ansättandet av
stavelsegränsen i deilde, vedäe som deild-e, vald-e. Det förefaller minst lika
sannolikt att uppdelningen varit deil-de, val-de. (Jfr åvan om
upplösningen av sTcaltu <: skált-tu som sJcaltu o. 1.) *). Även i det fell
att 3 här skulle inleda en ny stavelse, torde dock graden av dess
"intensitet" eller artikulatoriska energi bli beroende av föregående
stavelses längd, så att det Kock:ska betraktelsesättet i fråga om
motsättningen deilde ~ valde i alla händelser kan upprätthållas.
"Vokalbalansen" giver ju ett belysande exempel på, hur den första
stavelsens kvantitetsförhållanden öva sin invärkan även på en
följande svagtonig stavelses prosodiska och kvalitativa gestaltning.

Att den kvantitativa olikheten vid typerna huild{e): valde,
synde: synd har förmått åstadkomma en så skarp och så länge
beståndande motsättning, som den föregående undersökningen har
uppvisat vara förhållandet, förblir dock rätt egendomligt. Något
fullständigt motstycke härtill känner jag icke; det finnes
åtminstone ej vid närmast besläktade judskridningsfenoraen. I fråga om
övergången av d>d efter m ha vi ju samma dubbelhet mellan
lång och kort stavelse — dœmde, framde — men här tycks
övergången inträda samtidigt i båda fallen. Om samma förhållanden
övat något differentierande inflytande vid övergången p >t efter
s (i lång och i kort stavelse) kan, såsom nyss anmärkts, ej avgöras
grund av bristande bevismateriel rörande den senare typen,
remot ha vi värkligen vid den i litterär tid inträdande
övergången p > t efter A, p en motsvarighet till motsättningen huild(e)
: valde, sifnde: synd. (Jfr Aisl. Gr.8 § 230 2 c.) I de älsta isl.
handskrifterna — enligt Larssons Ordförrådet — skrives i regeln p
efter k, p i såväl lång som kort stavelse. I förra fallet möta dock
ett par skrivningar med t; i legendariet AM 645 q:to skrives
nämligen pecti, gleypti, dijjpt (vardera 1 gång — jämte glikpe 2 gr,
r0cp 1 gg osv.) — däremot alltid vacpi, specp etc. Här ha vi

f) Att assonanserna ingenting bevisa om stavelsegränsen har påpekats
av v. Friesen, Nordiska bidrag s. 53.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free