- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
80

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

Hoppe: Rättskaffens o. beskaffad.

Orden rättskaffens och beskaffad.

Orden rättskaffens och beskaffad utgå från t.
rechtschaf-fen och heschaffen, båda således från ord, hvilkas senare
sammansättningsled är starkt perfektparticip till schaffen.
De ha dock fått olika form i svenskan, och intetdera har
den form, som man skulle vänta.

När tyska (högtyska eller lågtyska) participiala adjektiv
af perfektparticiptyp lånas in i svenskan, bruka de få svensk
perfektparticipform, stark eller svag, allteftersom de hade
stark eller svag i tyskan, t. e. It. och ht. belegen > belägen.
It. bescheden ;> ä. sv. beskeden, It. bewogen ;> bevågen, ht.
erfáhren > erfaren, It. och ht. verlegen > förlagen, It.
w-meten> förmäten, It. vorwegen, ht. verwegen> förvägen; It
bevrundet ;> befryndad, ht. befugt > befogad, ht. beherzt >
be-hjärtad, It. belewt ;> belefvad, ht. bemittelt > bemedlad, It.
ver sagt, ht. ver zagt> för sagd, It. vorwant, ht. verwandt>
förvant. Men det starka t. beschaffen har gifvit det svaga
beskaffad, och rättskaffens saknar alla analogier i vårt språk*

Om det senare ordet, hvilket jag nu först går att
behandla, yttrar Rydqvist SSL 1: 451: "Särskildt är med
rättskaffens, — en vanställning, som står för vår egen räkning;
ty i Danmark och Norge har af det T. rechtschaffen blifvit
retskaffen. Hos Lind och några andra ses rättskaffen, -et.
Ihre, med anförande af rœttskafft hos Laur. Petri, angifver
själf rättskaffans. Antingen man nu från början gjort ett
adv. rättskaffandes, eller tänkt sig det tyska neutrala
recht-schaffenes, blir rättskaffens en felaktig och ohandterlig form,
som efter tycke och smak böjes en rättskaffens, den
rättskaffens eller rättskaffnes eller rättskaffne, de rättskaffens
eller rättskaffnes eller rättskaffne. Yill man icke uppoffra
hela ordet (som motsvaras af rättsinnig eller rättrådig), så
kommer man ej ur trångmålet, utan att helt enkelt böja

ARKIV FÖR KOBDISK FILOLOGI XXII, NT FÖLJD XVIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free