Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Hoppe: Rättskaffens o. beskaffad.
nokær cost wrakandis at lande. Denna form på -s spriddes
öfver hela det danska språkområdet och är fortfarande
vanlig. Så anger J. K. Kryger i Blandinger, udg. af
universitets-jubilæets d. samf. 1: 396, att presensparticipet i
nordsjälländ-skan alltid ändas på -s. Kär detta -s lades till
particip-ändeisen -ew, uppkom ju -ens. Hagerup Det danske sprog
i Ängel 2 udg. s. 152 anför: han har vœret edelæggendes
([uttaladt:] ehléggens) i hans unge Dage, knbendes {kjehfens)
Lœrred o: Kebelœrred, œdendes (œh7ens) Varer, vel
bekom-mendes! (velbekommens!); s. 24: Æ va kam Ut fomojjens
(for-modendes)) jeg formodede ikke, at han korn, vœntede ham ikke.
Från danskan tyckes denna form ha trängt in i plattyskan,
jfr Tuxen Det plattydske Folkesprog i Ängel 19 (1857): de
köpens Nageln [dvs.] Kjebesem. -ens-formerna äro således
ännu under förra århundradet belagda från jylländskans
sydligaste, till plattyskan gränsande område. Att de emellertid
ej varit inskränkta till den landsändan, därom vittnar formen
godtroens "godtroende", som, enligt benäget meddelande af dr
Feilberg, ännu förekommer eller åtminstone i senaste tid
förekommit på Sejrö. Dessa former synas ha varit så vanliga,
att de attraherat de ordningstal, hvilka hade samma ändelse
som presensparticiperna, så att dessa inom, efter hvad det
synes, större delen af Jylland söder om Limfjorden nu heta
trettens, fjortens* ferntens osv., ej underligt då, om de
attraherade ett ord som retskaffen. I det nutida danska
riksspråket heter ordet visserligen retskaffen, men riksspråket är
ju hufvudsakligen baseradt på själländskan. Hos
östjyllän-daren J. Rosenkrantz i hans Vndervijszning for it Guds Barn,
Kbh. 1650, förekommer rœtskaffens sex gånger (ett fall
an-fördt af Kalkar): en rœtskaffens Troe Fortalen s. 9,10 samt
s. 26, 227, 229, en rœtskaffens ny Lydighed s. 192; rœtr
skaffen förekommer i samma bok fyra ggr. Enligt benäget
meddelande af dr Feilberg användes också fortfarande reU
skaffens i östra Jylland, medan det är osäkert i västra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
