Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blöndal: Anmälan.
91
laws", något som förf. väl enligt sina ofvan citerade principer
inga-landa anser som något fel. För att klargöra, hvad jag menar, vill
jag anföra ett exempel: Regel 1 lyder: I en n-stafvig vers med
m sänkningar är ingångssänkningens stafvelse mindre än bråket
—^-^–––. Man behöfver icke vara ohöflig mot förf. för att säga,
att man som vetenskapens sista ord i frågan hoppas på en enklare
formel och kanske hellre såge ingångssänkningens längd uttryckt
som en funktion af taktens än af hela värsens kvantitet, med
hvilken senare den ej a priori synes stå i något nödvändigt
sammanhang. Men här äro vi ju inne på de teoretiska synpunkter, som
förf. tydligen anser det för tidigt (om ej alldeles olämpligt) att
taga med i rakningen.
I slutet af sin afhandling träder förf. i skarp opposition mot
den "förbluffande bestämningen" hos Sievers, att långstafviga ord
ha starkare biton än kortstafviga. Ånyo konstaterar jag med nöje
den fullständiga öfverensstämmelsen mellan hans åsikt och min; i
en för 10 år sedan nedskrifven uppsats (Ark. XV s. 71) kallade
jag Sievers åsikt "ein sehr gefahrliches Misverständnis", hvilket
innebar en afsiktlig förmildring af det omdöme, som jag ansåg för
det rättaste. Det gläder mig, att saken på nytt kommer upp;
man bör väl dock ej bygga hela sin historiska metrik på ett
påstående, som "aller Sprachgeschichte widerspricht".
Här torde jag böra sluta. Som totalomdöme kunna vi
uttala, att Pipping i denna nya bok ådagalagt samma gedigna
egenskaper, som vi förut känna hos honom. Det torde vara loford nog.
Stockholm i januari 1905.
Nat. Beckman.
G. T. Zoega, Icelandic-EngUsh Dictionary. Reykjavik, Sig.
Kristjánsson, 1904 (Ogsaa med isländsk Titel).
Studiet af Ny-Islandsk har hidtil vœret noget forsemt i
Sam-menligning med Studiet af Oldsproget, dels paa Orund af
Old-literaturens st0rre Vigtighed, og dels fordi man for det nyere
Sprogs Vedkommende bar været yderst daarligt stillet med
Hen-syn til Hjœlpemidler. Thi Björn Halldörsson¾, af Rask udgivne
Leksikon, er över hundrede Aar gammelt, B. Jonsson,
Cleasbv-Vigfusson og Fritzner behandle alle fortrinsvis Oldsproget, og Jon
$orkelsson’s Supplementer til isländske Ordboger medtage kun en
ringe Brekdel af Nutidssproget. Og naar man fra andre Sprog
kender den vœldige Förändring, som det 19. Aarhundredes
mæg-tige Kulturudvikling har hidfert, kan man let tænke sig Forholdet
ogsaa for det isländske Sprogs Vedkommende.
ARKIV FÖR KORDISK FILOLOG! XXII, NT fÖWD XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
