- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
101

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norean: Nekrolog.

101

motsatta meningar och tillgodogöra sig dem; tog aldrig humör
öfver kritik, om ock sakligt skarp, och uppgaf utan spår af
missmod, ja med glädje sin mening, <få den vederlagts. Men å andra
sidan var han såsom vetenskapsman liksom i lifvets andra
förhållanden mycket bestämd i åsikter, då han fattat sådana, och i
uttalanden, då han gjorde sådana, samt var oblidkeligt sträng mot
hvad han ansåg såsom ovederhäftiga påståenden eller
lättsinnigt prat.

Tamm var vida betydligare som vetenskapsman än som
lärare. I det sednare afseendet kade han emot sig dels en viss
tvärhuggen ordkarghet, dels en utpräglad obenägenhet och väl äfven
en viss oförmåga att påvärka andra. Detta sammanhängde med
hela hans psykiska läggning. Han var i hög grad hvad man på
Uppeala-språk kallar munter och tystlåten. Få personer torde na
vant så roade af sällskap, hälst gladt sällskap, som han, ooh A,
om ens någon kunde så ur svenska hjärtats djup skratta:
hjärtligt, ja stundom våldsamt, men alltid — tyst. Ingen kunde vara
en bättre åhörare än han, detta vare sig det gällde roliga
historier eller vetenskapliga foredrag, hvilka sednare han in i det sista
troget besökte, hvar hälst de biödos. Men i såväl samtal som
diskussion var han genomgående iaordig, en egenskap som emellertid
märkligt nog betydligt ändrade sig på hane sista år, då hans
tungas band löste sig i samma mån, som hon fysiskt sedt vägrade
honom sin tjänst, och han blef mera meddelsam, ju färre han fick
att meddela sig med.

Till sin världsåskådning var Tamm utprägladt frisinnad ooh
deciderad reformvän. Han var en fullblods demokrat, trots eller
kanske rättare sagdt emedan han själf var af gammal god adel.
Han bar nämligen den sanne adelsmannens särmärken, väl icke i
utvärtes måtto, men så mycket mer till sinnelaget. Den kärfva
uppsynen och det korta, nästan buttra sättet, som var hans vänner
så kärt, men för den främmande tvifvelsutan stundom tedde sig
rätt kuriöst, förrådde ej för den ytlige betraktaren den blidhet, ja
ömsinthet gentemot andra, som ständigt fanns på botten af hans
sjal och endast någon gång spårades i en kraftig handtryckning,
oftare i en blick från ett par sällsynt trofasta ögon. Hvad man
lättare märkte, var hans djupa respekt för andras frihet och
erjalf-bestämmelserätt, håna månhet om att värna den svage ooh häfda
dennes rätt, hans glada beredvillighet att ställa sig ooh sitt till
disposition för allt som han ansåg ägnadt att främja
framåtskridandet, särskildt i fråga om det allmänna människovärdets
erkännande. Därför, hvarhälst något med dylikt syfte planlades, var
alltid Fredrik Tamm att påräkna såsom kraftigt bispringandeY om
ej så mycket i råd, så aesto mera i dåd, d. v. s. personligt och
ekonomiskt ansvar.

Störst var emellertid Tamm såsom privat personlighet ooh
karaktär. Att dennas grundval utgjordes af en djup, ehuru i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free