Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karsten: Nord. ord.
179
fev. ran, och på detta subet är äfven fi. verbet rahnata
bil-dadt. Jämsides med detta går det synonyma fi. rahnoa, inf.
(raAno-n, präs.), hvilket synes ha direkt utgått ur en urnord.
form *raÄtiffn, hvaraf fsv. råna (jfr subet rdnaäher m.) =
nav. råna. Att finskan i nyanserna ’slita, sarga, sår’
bevarar ett ålderdomligt betydelseförhållande, visar en jämförelse
med find. rake- ’verwunden, verletzen*, hvilket Persson,
Wur-zelerweiterung s. 215, not 2, förbundit med vår germ.
ord-gropp f )• — Estn. räknarna ’fauststösse geben, knuffen’ hör
kanske också hit.
6. FL vahla : fvn. pvál, sv. tvål.
FL vahla ’drägel, skum, fradga\ hvaraf verbet vahlata
’drägla, skumma, fradga sig’, är enligt min mening ett lån
af fvn. pválj fsv. pwäl, nsv. tvål i ordets urnordiska form
i) Med hänsyn till det ur roten raka- utgångna find. rakêäs
’besohä-diger, naohtlicher unhold’ synes mig den gamla sammanställningen af fvn.
rán ’rapina’ ooh R$n, namn pa Ägirs maka, bekant nr sagan för sitt mot
människan fientliga sinnelag, förtjäna att upptagas till förnyad prOfning
(jfr en annan tolkning hos Kock, ZfdA. 40:206, IF. 10: 109 f.) Denna
uppfattning af kvinnonamnet ifråga finner man t. ex. hos Förstemann, Altd.
namenbuoh P sp, 1244, som vill återfinna detsamma i en frän 6. ooh 7.
århundradena uppvisad forntysk personnamnstam Jtan- (med långt a ooh
därför möjl. sammandraget af *Rahn), ingående t. ex. i Bano, Banilo, Baning,
Banbrecht o. a, bildningar. Med detta ty. personnamn identifierar Hellquist,
Om de sv. ortnamnen på -inge s. lift f., fsv. (runsv.) Bani (&. nsv. Banc),
liksom han fattar sv. g&rdnamnet Rœninge (á Bœningi i Yngl.-tal) som
for-melt identiskt med fty. Baning (ofvan). För härledningen af dessa namn
nr en grundform *Bahn- tror jag mig ha funnit ett stöd i det
sydösterbottniska Rahnasto, namn pa en stor g&rd vid Kyro-älfs öfre lopp i en numera
b. o. h. finsk bygd (Ilmola s:n), dar äfven andra (äldre o. yngre) svenska
gardnamn anträffas (hvarom närmare i min uppe. "Några bidr. t. Österb:s
uppodlingshist." i Joukahainen XTT, Helsingfors 1904). Da g&rdnamnet i
fråga icke torde kunna uppvisas frän det öfriga Finland och icke haller är
kandt som finskt appeUativ, kan det med skal misstänkas vara ursprungligen
svenskt. Liksom t. ex. Maakasto, fi. gardnamn i Vemo (Eg. Finl.), återgår
pa Makastadom (1828: Åbo domkyrk. svartbok, reg.), Malcastadhum (1828:
Dipl. suec. IV, reg.), kan fi. Bahnasto ha uppkommit af *Bahnastom
(-sta-dhom\ hvartill kanske Bánesta (1544 ráneêta, 1545 Bonesta, se jordeböckerna
för Smal. af sagda ar, resp. n:o 15 och 14, a Kgl. kamm. ark.), by namn i
Odensvi s:n, Tjusts hri, Kalmar lfcn, företrftder en nsv. motsvarighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
