Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karsten: Nord. ord. 195
norrskenseld, -brand, sammanställer jag med fvn. ryff n. och
ry&r m. ’rost’, former hvilka hvardera förutsätta en nord.
grundform *rufrja- (fi. rutja : fvn. rycf n. = fi. laäia ’golf :
fvn. flet n., *fla1jar id.). Dennas ursprungliga innebörd är
’rodnad’. Betydelseförhållandet mellan det fi. ordet och dess nord.
original belyses af de härmed rotbesläktade fsv. (Sdw.) rudhme
=-1) ’rodnad’, 2) ’rost’ och nsv. d. (Rietz, s. 526) rokka (af
*rod-Jca) = 1) ’rodnad på himlen’, 2) ’rost på säd’; jfr
dessutom nsv. d. (Vendell, Pedersöre-Purmo målets ordb.) röde
(rö) m. ’morgon- el. aftonrodnad’. Ur sammansättningar
sådana som de nyss nämda finska abstraherades sedan — på
grund af missuppfattning, som kanske föranledts af
association med sv. komposita af typen norrsken, dial. nordsktn,
-Sin (Vendell, nyl. allmogemålet), fvn. (Fr.3) noràr-lios, nno.
(Aasen) nord-lyse, nsv. d. (Rietz, s. 471) nord-lysur
’norrsken’ — ett fi. rutja i betydelse af ’norrskenets land,
norden’. Detta och dess dial. sidoformer Budja, Burja, Buija
äro nämligen vanliga fi. benämningar på nordliga Norge,
Finnmarken, Lappland. De förekomma äfven i sammanss.
88. Buijan rutja ’norrsken’ (en tavtologi), Buijan meri ’norra
Ishafvet’ m. fl. — Etymologiekt nära besläktade med fi. rutja,
nord. *rudja- äro
21—22. Fi. rutu ’laxöring’, fi. rautu 1) ’forell’, 2) ’röding
(salmo alpinus)’.
Det förra identifierar jag med nsv. ruda ’Cyprinus
ca-rassius’ (msv. Sdw. rudha, fsv. *rupa\ hvaraf det företräder
ack. sing., som jämte nominativen är en utgångspunkt för
de i finskan upptagna germ. substantiven. Den fi. formen
intygar, att det sv. ordet ursprungligen haft kort rotvokal.
Fi. rautu åter motsvarar till formen ack. sing. af fvn. rauàa
f. ’röd färg’ och har lånats från en svensk dialekt, där ordet
användts som fisknamn. Ett sådant kan utan tvekan
förutsättas med stöd af svenska fisknamnet röding (=fi. rautu),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
