Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karsten: Nord. ord.
199
moda’. Betydelseförhållandet vore analogt med det hos fvn.
ván f. i dess bägge ofvan angifna begreppsskiftningar. I så
fall jämföre man i formelt afseende bl. a. fi. lukkia = fsv.
fvn. lykkia ’tillsluta’, fi. valia = fsv. vælia ’välja’, fi. mainia
= fht. meinjan ’mena’ (hvarom se Thomsen, Einfluss s. 111).
27. Fi. laakea: nord. Hägja- ’låg’.
Fi. laakea ’platt, flat, långgrund, vid och bred’ (t. ex. i
/. maa ’flack 1. öppen mark’) anser jag återspegla urnord.
*lägja-j den i nordiska språk hittills obelagda ./a-stammen af
det gamla w-stamsadjektiv, jag i mina "Studier öfver de nord.
språkens prim. nominalb." II s. 204 uppställt enbart på grund
af fvn. lágr fsv. lägher ’låg’ och mht. lœge ’flach’ (jfr äfven
gr. Åá/sia id.). Jag tillägger nu, att ett östnord. lœgher
(== fvn. lágr) enligt Bråte, P. B. Beiträge X s. 26 och Kluge,
Pauls Grundr.2 I s. 939 låge till grund för meng. adj. leie. En
till denna ,/a-stam hörande urnord. nom. sg. *lagiz, ingår —
synes det mig — i fi. verben laakistaa ’böja ned långs efter
(med längden)’, laakis-tua ’bli nejböjd på längden’; jfr de
ofvan s. 193 på tal om vb. harjus-tua åberopade kaunis-tua
och huqjis-tua (däremot är t. ex. vb. kallis-tua ’bli böjd’ (af
adj. kallas gen. kaltaan = fvn. hallr <. *halpaz) en
analogibildning). Själfva ^-stammen af detta adj. representeras i
finskan af formen lakaa = laakea (t. ex. i l. maa ’lågland’),
hvilken motsvarar de till a-stamsböjning öfvergångna fsv.
lagfor, fvn. lágr (jfr got. hardus: fvn. harcfr, fi. harras gen.
hartaan).
I fråga om ändeisen är fi. adj. laakea, i hvars ställe
man väntade sig formen laakia, en ombildning efter de
talrika fi. -ea- (estn. -eda-) adjektiven; detsamma är f. ö. fallet
med följ. lånord, som höra till samma germ. formklass: fi.
autia (jämte autea, hvaraf auteus ’ödesmål, tomhet’) = got.
aupja- ’öde’, fi. huokia (jämte huokea, jfr huokeus ’lätthet’,
huoke-uta ’bli lätt’) = nord. *högja-, fvn. hégr ’lätt’ (Karsten,
ARKIV FÖR KORDISK FILOLOOI XXII, NT FÖLJD XVIII. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
