- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
207

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bråte: Eårad 2. 207

ingen yttrat sig; måhända visar detta förhållande sålunda,
att äfven ê kunde förekomma.

Då nu min härledning fordrar lång vokal men ordet
gemenligen uppvisar kort, bör en förkortning af den långa
vokalen antagas hafva inträdt, om härledningen för öfrigt är
tilltalande, och möjligheten af en dylik förkortning bör
undersökas.

Ställning i obetonad stafvelse är den enda förklaring af
förkortningen, som för detta ord kan förekomma, och denna
förklaring förutsätter, att första stafvelsen af ordet, då
förkortningen ägde rum, alltid eller ofta varit obetonad. Ett
fall af dylikt förhållande har jag anfört i min uppsats s. 135,
då jag förklarat åtskilliga norrländska ortnamn på -rå,
såsom Arbrå, fsv. örboradh, Nordingrå, fsv. Nordhungaradh, etc.
vara smsg. med hårad, hvars första stafvelse åtminstone i
dessa smsg. varit obetonad, hvarför den bortfallit, den andra
åter rätt starkt betonad, hvarför den utvecklat sig till nsv. å.
Betoningen i dessa smsg. är ju visserligen icke afgörande
bevis för betoningen af det enkla ordet härad, ehuru dylik
betoning i smsg. ofta afspeglar en äldre betoning i det enkla
ordet, se Kock, Svensk Akcent IT, 187 f., men den utgör i
alla fall ett beaktansvärdt stöd för möjligheten däraf. Kock
förutsätter ock s. 363 för sin förklaring, att såväl första som
andra leden af ordet kunnat hafva hufvudton.

Mot min förklaring anför Kock vidare s. 361, att
a-ljudet i penultima af fsv. harap, eæ-ljudet i fnorska hteracF
och e, i uti ultima af fsv. hœred, hœrit därvid blifva
oförklarade.

Fsv. harap har jag dock sökt förklara Arkiv 9, s. 134
under hänvisning till att samma växling som i hœrap, harap
förekommer i fsv. hœskaper, ha(s)kaper, som ju erkändt hör
till stammen i hjon. Hvilken förklaring än kan komma att
antagas för a i detta ord, är den med min etymologi också
tillämplig på harap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free