- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
209

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bråte: Härad 2. 209

*htwa(z)- som första led, hänvisar denna dess betydelse
direkt på att samma första led funnits i hårad. Denna
betydelse af hœskaper har blott kunnat utvecklas på en tid,
då den etymologiska betydelsen af första leden i fsv. hœrap
var klarare än den sedan blef, alltså i urnordisk tid, till
hvilken tid ock Kock anser häradsindelningen återgå.

I afseende på betydelseutvecklingen synes mig
uppenbart, att min härledning har företräde både framför Kocks
antagande af ginindbetydelsen "(skepps)härsutrustning, senare,
liksom shipreicfa, ’ett visst territorium’" och framför den äldre
uppfattningen af grundbetydelsen såsom ’raadighed över en
hær’, senare ’ett visst distrikt’.

Det torde vara omöjligt att ur den betydelse af ett
administrativt område, som är gemensam för båda
uppfattningarne, härleda den användning af härad som namn på
gårdar och socknar, hvilken jag påpekat Arkiv 9, s. 131,135.
Kock uppehåller sig s. 365 alls icke vid denna svårighet
utan antager denna ytterst tvifvelaktiga betydelseöfvergång
utan att anföra någonting till stöd för densamma.

Den af mig Arkiv 9, s. 134 antagna
betydelseutvecklingen: ’hem > hemort > bygd > härad’ är däremot redan i
och för sig helt naturlig. Utvecklingen ’bygd’ till ’härad’
har ock ett motstycke i det tyska Gau, som i frankiska riket
var ett förvaltningsdistrikt men, som got. gawi upplyser,
ursprungligen blott betydde ’bygd’.

Det synes mig vidare mycket tvifvelaktigt, om det låter
tänka sig, att man någonsin kunnat sätta hår som objekt
till verbet fsv. rêpa1 isl. reiäa i betydelsen ’utrusta en
(skepps)-här’, såsom Kocks etymologi förutsätter. Såväl etymologien
af ordet här (se Kluge EDWb) som dess användning (se
Fritzner Ordbog2) häntyda på betydelsen ’Mængde eller stor
Skare af Mennesker’ som den ursprungliga; ’skeppshär’
betecknas genom smsg. isl. skipaherr, fsv. skiphœr eller från
en annan synpunkt genom isl. leiàangr, fsv. lépung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free