Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
Hægstad: Notidformer.
notid i sterke gjerningsord finst i gamalnorsk skrift i slik
samanheng som umtala.
Er dette fyrst godtgjort, lyt me etter min meining hava
dette for augo, naar me finn former (i formularar) som bitt
eCj hällt ec, ritt ec *), so alt dette kjem inn under same
for-klaaring. Og desse former känn me ikkje forklaara som
¾nalogidannelser efter inf.7’ Og endaa mindre no enn den
gongen eg skreiv det fyrre uppsetet, trur eg at formerne hev
sitt upphäv fraa imperativ. Maalvokstren i dei nynorske
maalföre synest strida mot ei slik forklaaring. Eg skal her
nemna ei forvitneleg ovring i nytröndsk, der dei gamle
former utan Ijodbrigde i l:ste pers. not. indik. synest ha sett
fleire merke etter seg enn i andre norske maalföre. I Hevne
prestegjeld finn me infinitivformeme aa statt (for standa) og
aa (g)j(Bla (for gala). Um statt formelt kunde vera etter
imperativ (gn. statt), er dette sjölvsagt umogelegt for {g)jœla
(gn. imperativ gaf). Den palatale uttale av konsonanten g
(no=y) känn berre skriva seg fraa ei notidform. Me hev
her — som det synest — tvo döme som viser klaarare enn
mange andre at der i alle fall i dei tröndske maalföre hev
vore ein veg fraa notid i indikativ til nyskapningar i
infinitiv, og at denne vegen hev vore faren baade i eldre tider
(statt) og i noko nyare tid (gjœla).
’) Rimelegast synest det meg daa ogso aa forklaara blötka i
Sonar-torrek paa same maaten, om eg endaa er einig med F. J. at handskrifterna
her ikkje gjev noko retteleg trygt grunnlag.
Kristiania decbr. 1905.
Marius Hægstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
