- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
341

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Svensk språkforskning.

341

Då nu i allmänhet nasaliteten kvarstår längre hos långa
än hos korta vokaler och längre, ju starkare stavelsen är
akcentuerad (Noreen Aschw. gr. s. 120, Kock i Ark. nf.
XIII, 178 f.), så kan man vara övertygad om att i fråga
varande dialekt vid mitten av 1300-talet hade nasalerade
vokaler även t. ex. i ma pres. sg. ’må, kan’, lan ’lån’ etc.,
uttalade med fortis. Kanske ock i ord med kort rotvokal
av typen han etc. Däremot är det mycket ovisst, och väl
knappast sannolikt, att dialekten vid den tiden hade kvar
nasaliteten i andra stavelsen av långstaviga ord sådana
som dima ’dömma’, ack. sg. hwltan ’hvif, då på denna
stavelse hvilade svag (icke stark) levis (jmf. Kock i Ark. nf.
XHI, 191).

II. Frågan om behandlingen av brytningsdiftongen
iu, io i fomgutniskan.

Docenten Hugo Pipping har under de senaste åren
upprepade gånger undersökt eller uttalat sig om omljuden och
brytningen i de fornnordiska språken. Han har därvid i
åtskilliga avseenden anslutit sig till resultat, till hvilka jag
hade kommit, men han har också i vissa fall opponerat sig
mot de av mig framställda åsikterna.

I allmänhet har jag mycket stor aktning for docenten
Pip-pings vetenskapliga värksamhet. Men jag tror mig kunna säga,
att hans undersökningar av omljuds- och
brytnings-förhållandena hittills ofta varit föga lyckliga. För övrigt har doc.
Pipping angående ¾-omljuds-frågan inom en relativt mycket
kort tid upprepade gånger förändrat åsikt, och detta icke
blott rörande en eller annan detalj, utan beträffande viktiga
kardinal-spörsmål.

Jag skall ingalunda inlåta mig på alla de stundom
mycket viktiga punkter angående dessa ämnen, om hvilka
docenten Pipping uttalat åsikter, som strida mot mina. Blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free