Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Svensk språkforskning.
345
förlängdes före utvecklingen till 10 icke blott framfor rö, rt
(iördh, hiörter), utan också framför rn (biörn).
Detta bekräftas av förhållandet i den isl. Cod. 645, 4:o,
som har io (ej i0) ej blott i iorp, hiortom etc, utan också
(jämförelsevis ofta) i stiorno etc (Kock ib. s. 119).
Nu är behandlingen av diftongen io i gutniskan
att jämföra med dess behandling i dm yngre
forn-svenska språkform, som representeras t. ex. av Cod.
Falmsk. I gutniskan kvarstår alltså io i fortisstavelser
framför r&, rt, rn, k(k), gh, men övergår annars till (10 >)
ie: fgutn. run. ior{>aR (gen.) Aakirkeby, iorp GL., ngutn.
gjård, lian ’björn’, fgutn. ¾>ioki dvs. piokki Dune-inskriften *)
(jmf. ngutn. tjåkkur) — däremot fgutn. tniel, tnielk, smier,
fielkunnugr. Hit hör väl ock nygutn. miäd, som väl
betyder ’mjöd’. 2)
Med det fgutn. "biern" förhåller det sig på följande sätt.
Såsom simplex har det icke påvisats i forngutniskan.
Däremot har runinskriften i Hauggrän sikbiern, aibiern (Säve
nr 84) med -biern såsom senare kompositionsled. Då, såsom
vi sett, det var förlängningen av io framför r&, rn i iorp,
biörn etc, som föranledde diftongens kvarstående såsom io
(iå) i fgutn. iorp (ngutn. jård), ngutn. biån, så är det klart,
hvarför biörn fått en annan utveckling såsom senare led av
komposita än såsom simplex. I *8igbiorn, *Aibiorn med
se-mifortis eller kanske t. o. m. infortis på ultima förlängdes
io icke framför rn, och de övergingo därför till *Sigbi0rn,
*Aibi0rn > sikbiern, aibiern. Då emellertid fsv. jämte det
normala Biörn, Biern någon enstaka gång även har run.
binrn dvs. biarn Ölstad Uppland (Bråte Skansens runstenar s. 9),
Biern (Lundgren Personnamn s. 27) med (ia>)ie från gen.
*) Denna inskrift behandlas av Söderberg i Filologiska sällskapets i
Lund förhandlingar 1881—88 s. 12.
*) Ordet namnes av Pipping s. 9 utan översättning. Pipping har
hämtat det frän Neogards handskrift och vill förklara dess iä på helt annat sätt
än jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
