- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
363

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. n-presentier.

363

Hvad skottià här betyder, är ej fullt klart. Fr.2 öfversätter
det med ’vœre ustadig til Sinds, i Adfærd’. Att denna
betydelse verkligen existerat, framgår af en vers i Har. Hardr.
saga 15: J>6 lætr Gerdr f Gprdum gollhrings vid mér skolla1);
jfr äfven Egilsson. Möjlig är dock äfven K. Gislasons
tolkning af nämnda ställe i Sn. E.2): Binder I mig saa fast,
at jeg ikke kan lese mig selv igjen, saa vil I nok passé at
holde jer i en saadan Frastand, at det vil vare lidt inden
jeg kan faae jer til at hjelpe mig9. Gislason antager, att
grundföreställningen i ordet är "Frastand, sædvanligst
förbundet med en Bevægelse, der da er peripherisk". Jag tror nu
icke, att begreppet aflägsenhet ursprungligen forbundits med
ordet, men af en jämförelse med de ofvan anförda citaten
från den äldre Eddan och med de norska och svenska orden
tycks framgå, att verkligen en sådan föreställning sekundärt
ingått i dess betydelseinnehåll. I alla uttryck, där skotta
uppträder, tycks den dock icke ha varit för handen. Så t. ex.
ej i det ofvan anförda citatet från Har. Hardr. 15 och ej
heller i: ek læt skeidr skolla vid sker, létu skip skolla vid
ey, lét dreka skolla fyrir midju leidangrs brjösti. Egilsson
öfversätter: fluitare, aquis innare; ännu närmare: ’vagga (på
böljorna)’.

I norskan betyder skolla enl. Aasen ’synes, vise sig, see
ud til noget’, t. ex. ’Det skoller for det’. Närmare de
svenska betydelserna kommer: ’Det skoller blankt’, som Aasen
öfversätter med ’det glimrer’. Men ordet betyder äfven: ’råge
hfiit op, skrolle, see stort ud eller optage et stort Rum’.
Jfr äfven Ross s. 675.

I de flesta sv. dial. bör ordet ljudlagsenligt heta skutta.
Sv. skutta (skullra) betyder enl. Rietz s. 606 bl. a. ’lysa,

*J P. Jansson Hkr. 4: 212 öfversätter: dog läder kvinden i Garderige.
som hun ikke vilde ha ve mig.

*) Nogle Bemœrkninger om Skjaldedigtenes Beskaffenhed i formel
Hen-seende s. 5 (Vidensk. Selsk. Skr., 5 B., hist. o. philos. Afd., 4de Bd 7: 287),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free